Aftonbladet – 31 maj 1873, sida 2

Iman 1CKS peatrida alv LjOnclrorbatviingas ORT stadens ermbetsoch tlenstemäll Samt Betjönte varit af tidsomständigheterna påkalJade, och jemväl att giltiga anledningar kunva förefinnas att, på sätt som ärifräga att ske vid stadsfullmäktiges nästa sammanträde, bringa den länge behandlade angelägenheten till en åtminstone provisorisk lösning. Men hvad som deremot måste väcka någon förundran och ett ganska ailvarsamt ogillande, det är, att det under loppet af senaste Ärtionde i samband med löneregleringsfrågan afhandlade spörjsmålet Om en förändring i organisationen af Stockholms stads domstolsafdelningar och en del förvaltningsmyndighbeter oupphörligen, och äfven denna gång, undanskjutes, oaktadt behofvet af eu sädan förändring låter sig gan: ska allvarsamt kännas. Vederbörande. ädagalägga, säsom vi få tillfälle visa, en synnerligen uppfinningsrikhet i påfinnande af svopskäl för att undgå mödan och omIsorgen ats i nämnda afseende komma en gång frän ord till handling, Doe redan under loppet af år 1864 — således för nio är sedan — förordnade särskilda komiterade för organisationsfrågans behandling, föreslogo, i sitt den 29 Juni 1867 afgifna utläåtaude, hufvudsakligen avti stället för rådstufvurättens nuvarande fyra egentliga rättegångsafdelningar skulle bildas tre afdelningar, hvar och en med två ordförande, två civilnotarier, kallade proto kollsrådsmän, och två brottmälsnotarier, af hvilka ene ordöranden, civilnotarien och brottmälsnotarien skulle alternerande hålla session; att de illiterata rädmansbeställningarna skuile upphöra och dera: göromäl på angifvet sätt öfvertagas af tjenstemän inom handelsoch ekonomikollegium; att handelsoch ekonomikollegiets göromål skulle i en icke aflägsen framtid, så framt tillräckligt rymliga lokaler blefve att tillgå, öfvertagas af rådstufvurättens andra afdeldelning med biträde at notarierne hos kollegium; att vaktbetjeniogena antal vid rådhuset och magzistraten skulle på uppgitvet sätt minskas och de kallelser, denna betjening hade att ombesörja, fördelas dem emellan traktvis under inseende af den förste I vaktmästaren SR NM Im, m. dylikt. . målsenliga sessionslokaler erhållits, hvaremot vid rädhuset; att denna betjening skulle förses med en enkel likformig klädnad enligt modell, som skulle fast ställas; att de ordinarie stadsfiskalernes antal skulle blifva två i stället för tre, men ett Ärligt arvode anvisas för en extra stadsfiskal; samt att innebafvare af sådana befattningar hos magistraten och rådstufvurätten, med hvilka ewt mera träget stilla. sittande arbete är förenadt, skulle någon del af den blidare ärstiden få åtnjuta ledighet från sina befattningar och för detta måls vinnande innehafvare af lägre befattningar vara förbundne att uti särskild ersättning sex veckor hvarje sommar bestrida tjenst i högre grad. Till komiterades plan hörde, att genofn den förordade indragningen af 2 illiterata och 2 literata rädmansbefattningar samt ytterligare förändringar i tjenstepersonalen, tillgångar utan stadskassans ytterligare betunyande skulle kunna beredas will de löneförbättringar, som komiterade fanno behöfliga. Sedan öfver detta förslag magistratens yttrande blifvit infordradt och (den 29 Dec. 1868) afgifvet, samt stadsfullmäktiges beredningsutskott sedermera infordrat nya upp lysningar, och under tiden ytterligare fråmställningar om löneförbättringar ickommit, hade frågan den 7 Februari detta år fort skridit derhän, att magistraten i då afgifven skrifvelse fann sig böra hemställa, att den väckta organisationsfrågan måtte få ytterligare blifva hvilande, intill dess ändamagistraten naturligtvis afstyrkte vidare uppskof med frågan om löneförbättringar och om semester för tjenstemännen. Derefter har, den 24 nästlidne April, beredningsutskottet afgifvit sitt utlåtande i ämnet till stadsfollmäktige. hos hvilka ärendet förekommer till behandling nästa tisdag. Det har icke kostat beredningsutskottet stor möda att kullkasta det af magistraten anförda svepskäl för organisationsfrågans undanskjutande, Utskottet erinrar helt enkelt, och såsom oss synes fallkomligt riktigt, att det icke är frågan om anskaffande af ändamålsenliga sessionslokaler åt rådstufvurättens afdelningar, som bör vara först af: gjord innan beslut fattas i organisationsfrågan, utan att det tvärtom är uppenbart, att behofvet af förändrade lokaler för rådstufvurätten måste vara i väsentlig mån beroende af den organisation, rätten skall erhälla. Men utskottet uppfinner i stället andra svepskäl för att komma till alldeles samma slutsats som magistraten eller den, att ingenting nu bör beslutas angående organisationen. De bestå dels i anförande af den omständigheten, att komiterades förslag icke omfattar rådstufvarättens alla afdelniagar, utan förbigår den första, rörande hvars omdaning fråga äfven är å bane; dels i en erinran derom, att frågan om öfverflyttning på andra myndigheter af de göromål, som åligga handels. och ekonomikolle: gium, ännu är sväfvande; dels ock, slutligen i en påminnelse derom, att arbete för närvarande pågår med införande af en förändrad lagstiftning rörande lagfartsoch in teckningsväsendet, samt att derefter ifrågakommer utarbetande af en ny utsöknings: lag, hvilket allt förmenas kunna komma att utöfva inflytande på beskaffenheten af tjenstebefattningarne ä en eller aunan af rädstufvurättens afdelningar och verka till förändring i afseende å en del sportelinkomster. Vill och får man göra gällande dylika de obotfärdigas förhinder, så skall det dri sta vi pästå — hvarje organisationsförslag kunna undanskjutas i det oändliga. Eller när skall det icke kunna framdragas någon annan organisationsfråga, stående i närmare eller fjermare samband med en å bane varande, på hvilken man kan skylla för att slippa bringa till afgörande den, som före ligger beredd och färdig? Eller när skall det upphöra att på dagordningen stå lagstiftningsfrågor, hvilka, då de i en mer eller mindre aflägsen framtid erhålla sin lösning! kunna komma att utöfva inflytande på beska fenheten af en del tjenstemäns åligganden? I nu förevarande fall var fråga först och främst om rådstufvurättens egentliga domstolsafdelningar, öch det är de, som i främsta rummet kräfva en förändrad organisation, hvilken bör utan ringaste svårighet kanna genomföras alldeles oberoende af den ställning Förmyndarekammaren en gång kan komma att erhälla inom Första afdelningen Och hvad de påkallade lagreformerna angår, så är det alltför väl bekant med hvilka vanskligheter deras genomförande är förknippadt, för att man bör läta nödiga och nyttiga ätgärder på andra områden blifva beroende af det ovissa öde de kunna komma att röna hos statsmakterna. Vi finna således beredningsutskottets skäl för organisationsfrågans undanskjutande lika haltlösa som höglofliga magistratens, och det kunde väl förefinnas skäl för kommunalrepresentationen, att undandraga sig att ingå i pröfning af löneregleringsfrågan intill dess