Aftonbladet – 27 maj 1873, sida 2

Den nu afslutade riksdagen är visst ickelund . något sätt epokgörande uti vår utveck-lten 1gs historia, men har dock varit rik bådelsig . ansträngande arbete och på icke ovigtigal De gultater; aus Det, hvarigenom 1873 års riksdag ifrämord a rummet skall bli ihågkommen äfven i en i kw era aflägsen framtid, är den stora och vigtiI myntreform, som nu blifvit besluten. Sedan! unc umrarne vid riksdagens början antagit och!ser . M:t sanktionerat en grundlagsförändring, vill m gjordf det möjligt att införa en Mynt-hai t, grundad på guld, har-riksåagen antagit! Ma st lagförslag, hvarigenom en sådan förän-lpy ing skall träda i verket. Efter att denlgte yntkonvention, som afsåg gemensamhet ildger ynt för alle de tre skandinaviska rikena, irfar itvit förkastad af norska storthinset, harlhö en svenska, såväl som den danska riksda !kn ol med stor majoritet bifallit de respektive! egeringarnes framställning om ett bemyn lha gande att afsluta en dylik konvention särbit sildt emellan Sverige och Danmark. pol Såsom denna sak nu utvecklat sig, finnes! ya, isserligen numera intet skäl att så djupt ar: eklaga och förtryta frågans behandling i klo orska storihinget, som den svenska all-l änheten gjorde vid den första underrättel-me en derom. Det norska storthinget har, se-ltve an det erfarit de svenska och danska re lmi resentationernas raska åtgöranden i dennalan Ak, funnit sig föranlåtet att antaga ett för-oc lag, som går ut på att införa guldfotenipna amt med bibehållande af benämningarne peciedaler och skilling, dock i sjelfva Verjag et etablera ett med Sveriges och Danmarks lentiskt kronsystem, Härigenom 4.4 snart ys og uppnås detsamma, som med ko jon . on Fontiden äsyftats. Men hv .4 man måste deklaga, föl re hätska och itlvilliga yttranden, sömlög usbötten rörande denna sak fälldes ilke .orska stertbinget af hr J. Hyefärnup; in-til rycket deraf kan icke annat än fortfarande lgy li ganska pinsamt, Om det hade varit nå pa son obetydlig eller åtminstone icke i höglsa rad framstående representant, som underl!t lessa förhandlingar hade tagit sig för attne såsom hufvudmotiver emot konventionens !så intagande begagna sådana uttryck, söm att let vore fråga om åntaga ett svensk-äf bildadt myntsystem, att Sverige genom nö konventionen skulle komma att stå som til principalstat i Norden och att Sverigelat spelat första violinen i dessa underhand-lie lingar, så skulle man kunnat småle deråt rö såsom förflugna yttringar af norsk exklusivitet och bygdpolitik; men då det är stor-!ri thingets president, storthingsmajoritetenspoc erkönde ledare samt snart sagdt orakel;fu som yttrat sig så, får saken ett annat utse jk. ende ; uttalandet förlorar i viss mån karak-st teren af någonting individuelt, och det må vara ursäktligt, om det i vårt land efter-ltr lemnar ett ganska djupt och mindre behagre ligt intryck. fö Bland öfriga af denna rikodäg fattadelym beslut är äfven det, varigenom en ny dis M senterlag blifvit antagen, Som bekantväg-fj rade regeringen, under det frih. De Geer var justitiestatsminister, sanktion på den af! 1869 års riksdag antagna dissenterlagen på lg grund af anmärkningar af Högsta domsto-jyi len, som gingo ut derpå, att vissa delar afly nämnde lag vore af beskatfenhet att först erfordra samtycko af allinänt kyrkomöte,lm anmärkningar, hvilkas rätta halt vi vid don e tiden sökte temligen utförligt ådagalägga.p R-geringen hade nu sökt från :sjelfva för-lq ordningen om främmande trosbekännare och deras religionsöfning fränskilja de paragraro fer, som kunde anses vara af kyrkolags-na-!k tur och af dem uppställt ett särskildt litetla förslag till förordning angående ändringlo i vissa delar af Kyrkolagen med dertill hö J rande författningar. Båda dessa författ it ningsförslag ha blifvit antagna med någrajs förändringar, hvilka till en del just icke utgöra förbättringar. Huru otillfredsstäl-lo lande denna dissenterlag än är ur synpunkti ten af fullständig och verklig religionsfri-f v hb v het, så innebär den dock i åtskilliga hänseender ett steg framåt, och kan vara egnad att afhjelpa nägra svåra olägenheter, som uppstått genom de nuvarande förhållandena, och all utsigt torde vara förhanden, att deny del, som skall underställas kyrkomötet, biirg af detsamma antagen. t En annan ganska vigtig reform som blif-jj; vit af riksdagen, efter regeringens förslag,r beslutad, är den som afser en genomgri-T pande reform af fängelseväsendet, medelstli införande af natteellsystemet, hvilket vis-In serligen kommer att medföra stora utgifter!gz för staten, men också kan bära stora frukter i möjligheten att göra straffängelsernal, till verkliga förbättringsanstalter. v Ett särdeles vigtigt och af omständighe-l, terna högligen påkalladt beslut af riksdagen , är det, hvarigenom den beslutit en skrif-l4 velse till K. M:t, uti hvilken riksdagen,!4 med anniälan att hos riksdagen betänkligheter uppstått i fråga om lämpligheten afl, obegränsadt medgifvande för utländingarl, och särskildt hvad angår tillåtelse för ut( ländska bolag, handelsfirmor eller förenin-, gar af dylika, att här i riket förvärfva fast ; egendom eller idka bergsbruk, anbållit, att K. M:t täcktes taga under öfvervägande, om och i hvad mån ytterligare bestämmelser, till inskränkning i så beskaffade medgifvanden, eller eljest angående vilkoren derför, utöfver hvad genom kongl. kungörelserna den 3 Oktober 1829 och den 12 April 1872 i detta afseende redan är stadgadt, må vara behöfliga och böra meddelas, samt derom till riksdagen göra den framställning, hvartill K, M:t må finna anledning, dervid frågan om utländings rätt att här bedrifva. skogsafverkning, utan att en sådan brukningsrätt är förenad mes eganderätten till jorden, särskildt torde förtjena uppmärksamhet. Derigenom att riksdagen i det väsentliga godkänt rogeringens förslag till förändrad 1 organisation af elementarläroverken, har l8 denna vigtiga sak kommit på en sådan ständ5 punkt, att mar med det första torde kunna d motse åtgärder för genomförande af skold reformen. r På det ekonomiska området ha åtskilliga åtgärder vidtagits till skogshushållningens befrämjande, hvilka, om ock icke tillräckliga, dock torde komma att medföra något gagna. De lyckliga ekonomiska förhållanden och de goda konjunkturer, som nu råda, ha gjort det möjligt att reglera budgeten så att ett öfverskott af något öfver 6 mill. kan användas dels till byggande afjernvägar (4,550,000 rdr), dels till slutbetalning ä statsverkets skuld till riksbanken (1,452,000 rdr). Dess utom har staten beslutit för jernvägars byggande upptaga ett lån af 5,400,000 rår. Bland de jernvägar, som blifvit beslutna anmärka vi med synnerligt nöje den, gom afser ett nytt materielt föreningsband med Norge, liksom det hörer till denna riksdags meritlista att ha utstakat plan till ett omfattande jernvägssystem för Norrland. Hvad angår de af riksdagen, genom ett beslut om skrifvelse till K. M:t, kombinerade försvarsoch grundskattefrågorna, ha viredan uttalat vår öfvertygelse, att genom detta beslut ingendera af dessa frågor blifvit bragt: något närmare sin lösning. Hela dennasaki wo å alla d ch hataonknanda fär da RE a a mt ooh