Aftonbladet – 26 maj 1873, sida 3

sina handlingar kommit upp ti!l sina idea ler? Do hafva drömt om ett Excelsior. — Hvem af dem bar någonsin hunnit det?x Skall den då räknas för intet, deras känsla af att ernåendet af detta mål, är det skönaste i lifvet, det må nu vara möjligt, eller inte? Var säker på, att då deras ideal står så högt, styres äfven deras praktiska verksamhet af någonting högre än den allsmäktiga dollarn. Det kan äfven andras göra, Marie, svarade han förebrkende. : Ja, det förstås! — Då den allsmäktiga dollarn redan finns och en manveger tio gånger mera att hvar dag depensera, än hvartill ett fransyskt kök, fina viner och vackra kläder ge honom tillfälle, börjar han storsinnt strö ut öfverskottet på ökad, egen bildning, skön konst och teatern — af smak för det estetiska, naturligtvis!Grymma! Har jag idte sagt er, om och om igen: visa mig hvad ni foydrar att jag för er skull skall utföra, och. se sjelf om jag inte gör detts För min skull! Ett högsinnadt skäl! Visa er sjelf hvad ni bör utföraför såkens egen skull, emedan den bör verkställas. Säg er det sjelf; jag kan det ej. Om edra egna ögon inte kunna sköpja målet, så är det, emedan de blifvit äunkla af verldsklokhetens stoft. Har ni ett ädelt bjerta, så skall nil sjelf känna er dragen till ett stort lefnadsmål. Har ni det inte — hvem skulle då förmå bevisa er att detta mål är stort? Hon stötte otåligt foten emot mattan och fortfor: Ha! det var irte en enda af Runda bordets riddersmän, som ej äfvergatf allt, allt, för att söka detta mål, ehuru blott en af dem var befunnen värdig att hinna det. Men nu för tiden sitta riddarne och dricka renskt