Aftonbladet – 26 maj 1873, sida 3

skolhuset i närheten af schweizer-konditoriet oci Neue Freie Presses paviljong. Nordens germa ner äro mästare i träarkitekturen; också är de vackra, af nordisk furu timrade, efter verklig heten bildade skolhuset redan till sitt yttre till talande, och invändigt är det riktigt täckt och inbjudande. Ännu är det blott till en delin redt, ännu är blott folkskolans lärorum färdigt men redan nu är just detta rum väl det intres santaste, lärorikaste och specielt för österrika ren, som med fördomsfri blick girigt spejar om kring, hvarest han kan vinna något för der egentliga folkbildningen, det värdefullaste, son Sverige har utstält. Våra sköna drömmar, at ändtligen en gång äfven folkets barn på lande skola införas 1 ett vackert skolhus med rum, son tilltala sinne och hjerta — här äro de uppfylda Huru nätt. huru behagligt, huru ändamålsenlig: är icke allt, hvad som blickar oss till mötes: detta enkla och dock så undersköna trähus! Er präktig sal, hvars mellersta delar uppstiga till en för oss sydländingar nästan öfverraskande höjd, hvars talrika fönster låta ett haf af ljus inströmma, erbjuder de i den församlade skol barnen luft och utrymme i rikligaste mått. An ordningen är dock xf en skönhet, som måste behaga hvar som helst och som vi icke skulle hafva väntat i detta aflägsna, skogbetäckta land. Med den största förnöielse skall en hvar be. trakta den svenska folkskolaus inredning och undervisningsmateriel samt återvända till dem om och om igen. Här finnes för oss mycket att lära, och ingen, hvem det än må vara, skall lemna detta folkpalats af trä ntan att hafva erfarit en helsosam väckelse. Väl skola vi säga oss, att inrättandet af en folkskola på landet med så vackra tillbehör kostar mycket penningar; men det af naturen icke-rika Sveriges exempel kan vara oss bevis på. huru mycket man äfven der i att — dumhet och okunnighet äro det kostss maste i hela landet och att deremot de på folkskolan använda penningarna gifva dryg ränta. Sverige har sedan 30 år tillbaka reformerat sin folkskola, och hvilken vinst har det icke redan nu hemtat deraf på det statliga, sociala, materiella och andliga området! — Också underlättas i Sverige tillfället för äfven den fattigaste kommun ati inrätta sitt skolhus, derigenom att regeringen, då så påfordras, bestrider en tredjedel af kostnaden; och då undervisningsmaterielen tillverkas i stor skala, enligt klara, på grund af rik erfarenhet uppkomna normer, samt öfverallt vinner afsättning. kan den äfven blifva elegant och billig på samma gång. Vi torde icke kunna göra svenskarne efter i allt. I stället för den Juxuösa pulpeten och fåtöljen för läraren torde vi bibehålla det enkla bordet och stolen; deras psalmodikon. det ensträngade instroment, som leder skolgossarnes koralsång, torde blifva oss en intressant fräroling; men de. som hos oss utarbeta landkartor. borde väl lägga märke till Sveriges under ningsmateriel för kännedom om det egna landet; de, som hos oss tillverka materiel för den naturhistoriska undervisningen, borde iakttaga. huru förståndigt våra nordiska fränder lägga vigt på hembygdens fauna. flora och mineralier och för skona skolbarnen från detta krimskrawms af fr mande s. k. märkvärdigheter! Öfver hulvud bi åra skolmän, våra patrioter och, icke till glömmandes. våra i spetsen för regeringen stående män icke försumma att vid verlåsutställningen af svenskarne (liksom af schweizarne) inhemta, på hvilket sinurikt. vac sätt hos skolbarnen bör väckas sinne för skönheten hos det egna landets natur, för storheten hos dess historias upphöjda gestalter. samt fosterlandskä lekens känsla. Sådont har folkskolan att hbibringa, men man måste erbjuda henne medel dertill. Våra bokmakare och tillverkare af undervisningsmateriel tyckas dock icke bafva någon aning derom: Fackmån uppmana vi att noga gifva akt på de manliga och qvinliga lärjungarnes arbeten i för att bilda sig ett omdö veriges lärometod i denna p cke. Vi spara med afsigt t omdöme, en referenten, vill anmä hurn det vid jem örelsen med undervisningsmaterielen för det österrikisk ter honom, att ka fokskolehuset smä terrike och 53 land änvn icke ega någon för pyskolan lämplig uudervisningsmateriel i tecking: Jag kan icke nog letta hus. hvilket bj rekommendera ett besök i k skulle för hvar och en lifva dubbelt angenämt genom den stockholmke sewinarii direktören hr Sandbergs artighet ch de öfriga honom emellanåt supplerande venske lärarnes vänlighet. Mycket, som-torde frerraska den besökande; förtiga vi i dag med igt. — Carolinska institutets lärare-kolleginm har en23 dennes tilldelat med. kand:n J. A. Brandero MM Tina hen diinm samt mad Irandan MM