Aftonbladet – 23 maj 1873, sida 3

liksom han tog allas hjertan. Det måste vara någon hemlighet med honom, derom var hen öfvertygad, och så uppgjorde hon i sin af romanläsning förvillade hjerna att Tom var en förklädd ädling — troligen en främmande prins, landsflyktig af politiska orsaker. Vi hafva måhända för mycket uppehållit oss med denna stackars lilla fjolla, men emedan en så stor myckenhet af hennes likar finnes i vår tid, hafva vi ansett det vara rätt att teckna denna bild och fråga: Hvem vill hjelpa dessa unga flickor af medelklassen, hvilka liksom miss Heale ofta äro sämre uppfostrade än döttrarna at deras föräldrars arbetare, lättjefulla, med smak för lyx, fåfänga och sqvaller; utan arbetsduglighet, utan annat mål för sitt lif än att få sig en man; innan en bättre plan för deras uppfostran än ganska underhaltiga helpensioner blir antagen; innan landsortens ansedda och förmögna damer erinra sig att döttrarna af deras förpaktare och af småkrämarne i köpingarne äro lika mycket i behof af deras omsorger som barnen i fattigskolorna, skall vårt land icke kunna göra sig qvitt alla miss Heales jemnlikar, hvilkas öde är att, då de gifta sig, uppföda söner och döttrar lika halfbildade och bortkonstlade som sina mödrar. Tom var hela dagen träget sysselsatt med att i Entremochyns stugor observera och am teckna hvad som för helsan var skadligt och i behof af förbättringar. Hans sinne var emellertid uppfyldt af andra tankar, framkallade af underrättelser, dem han föregå ende afton hade fått och hvilka af mera än ett skäl för honom voro af vigt. Ju längre han dröjde vid Aberalva, desto mer kände ban sig böjd för att stanna der. Den förunderligt starka dragningskraft, som Grace egde öfver honom, hade, som vi redan sett,