Aftonbladet – 23 maj 1873, sida 3

pregentabel vid mrs Treboozes middagsbord, Mrs Trebooze! Hon får vara nöjd med hvad som behagar mig, och hvad som är godt nog åt mig, måtte väl vara det för henne, vill jag hoppas. Kom som ni är. Frihet herr: skar vid mitt bord. Och med en spotsk min gick han sin väg. Tyranniserar han henne, tänkta Tom; eller står han under toffeln och söker dölja detta? Jag får se i afton och sjelf döma hura jag bör spela mina kort. Hela samtalet hade emellertid miss Heale hört. Både hon och hennes mor hade stått innanför glasdörren och tittat och lyssnat. Trebooze hade nemligen ej förr hunnit in på apoteket, än den unga flickan skyndade till modren, för att berätta henne den förvånande händelsen. Att bli mr Treboozes läkare hade sedan många år tillbaka varit eftersträfvadt af Heale, Der stod således miss Heale och tittade med förtjusning och nyfikenhet på denne man, som hade namn för att vara sä lättsinning och djerf, men ack! så vacker och distingaerad !jtänkte den stackars romaneska fjollan, i hvars tycke mr Trebooze var en annan Lothario. Mors och dotters förvåning blef allt större, då de hörde Toms djerfva svar till adelsmannen och godsegaren. Den oförskämda karlen!s suckade mrs Heale i tysthet; han vore i stånd attjaga bort en engel, ifall en sådan komme in på apoteket. Bevara mig, mamma! Hör bara huru de gå på. Jag kan ej uthärda att höra det, min söta flicka... Denna man blir vår ruin. Han för ju ett riktigt krogspräk, då hästhofven sticker fram, och hvad annatkunde vi vänta af ett sådant förtappelsens barn ?