Aftonbladet – 21 maj 1873, sida 3

NORGE. Militärutskottet har — berättar Morgenbladet — begynt tryckningen af sitt betänkande öfver den till det nu samlade storthinget inlemnade kongl. propositionea rörande förändringar i och tillägg till de om värnepligt och utskrifning gällande lagarne. Denna proposition är, med undantag af den här nedan anförda modifikationen, hufvudsakligen ett upprepande af den proposition, som inlemnades till det föregående storthinget, men som då ej kom under behandling. Denna var åter hufvudsakligen affattad i öfverensstämmelse med det förslag, som år 1871 hade blifvit framstäldt af pluraliteten i den komit6, som armedepartementets då: varande chef är 1870 hade blifvit bemyndigad att tillsätta för att bland annat be: handla frågan om förändringar i den gäl lande värnepligtslagstiftnisgen. Den sist mnda propositionens mest anmärknings värda stadgande gick ut på, att allt tjenstdugligt manskap hädanefter skulle insättas i linien, och att således rättigheten att sätta annan person i sitt ställe upphäfdes, under det att på samma gång deltagandet i de år. liga öfningarsa, hvilka hittills för infante riets linie har omfattat de 5 yngsta årsklasserna, skall inskränkas till de 3 yngsta. dock med utsträckning af den ärliga öfningstiden för rekrytskolan från 42 till 60 dagar, samt för bataljonssamlingens från 24 till 30 dagar. Tjenstetiden för allt utskrifvet manskap föreslogs till 7 är i linien och der efter 3 år i landtvärnet. Som man hade förutsett, att den med åren stigande rekryt. tillgången skulle ha till följd en förökning af öfningsbataljonernas manskapsstyrka, hvilken dels skulle medföra en oproportionerlig förhöjning af den ärliga öfningsbudgeten. dels skulle göra de befintliga kadrerna otill. räckliga, hade man sökt ästadkomma den nödvändiga begränsningen genom att införa en föreskrift, att när en infanteribataljons 3 yngsta Ärsklasser omfattade mer än 600 menige soldater, skuile af 3:dje ärsklassen blott inkallas så många, att bataljonens exercisstyrka kunde påräknas skola utgöra detta antal, dock i alla händelser minst hälften af sistnämnda ärsklass manskap. I den nu inlezmnade k. propositionen har man sökt ytterligare modificera sistnämnda föreskrift, sä att utskrifningen till linien genom bestämmande af ett visst antal skulle begränsas till hvad de nuvarande kadrerna ansåges i stånd att lämpligen upptaga och inöfva, nemligen för de olika vapenarterna tillsammans 5400 man. Piuraliteten af storthingets militärutskott berättas icke ha velat ingå på den sist nämnda modifikationen och derför uteslutande lagt den till sistlidets års storthing inlemnade k. propositionen eller säledes före: slaget från den ofvannämnda militärkomiten till grund för sin behandling, men likväl frångått denna i två väsentliga punkter. Det har nemligen blott velat bibehålla rekryt skolans nuvarande öfningstid af 42 dagar och dessutom föreslagit, att 7:de klassen skall öfverflyttas till landtvärnet, så att allt så tjensten i linien för framtiden skulle bli nedsatt till G år. Efter denna korta redogörelse för hufvud innehället af militärutskottets betänkande anmärker Morgenbladet för egen del: När samman af öfningsdagar sålunda ned sättes, och detta på en tid, då anspråke på soldatens individuella utbildning har blif vit i så hög grad förökadt, och när vidare liniens kompletteringsförmäga för krig för svagas derigenom, att 7:de ärsklassen bort tages för att öfverfiyttas till landtvärnet skola sannolikt dessa inskränkningar vars liktydiga med att att en slutlig tillfreds ställande organisation af dessa för hela vär försvarsväsen så vigtiga förhållanden äter blir uppskjuten till framtiden.