Aftonbladet – 21 maj 1873, sida 2

veriges utrikes handel och sjöfart 1871. Det är med stigande intresse och ökad illfredsställelse, som vi mottaga och anmäla sommerskollegiets officiella berättelse om ra näringar, hvilka alla äro i framåtgönde — motsatsen till det som ännu för rågra få år tillbaka både i tal och skrift Jå det bestämdaste bebldades. Den nu föreliggande berättelsen rörande Sveriges utrikes handel Och sjöfart är till mfånget den största soih koinmerskollegiet vittills afgifvit: den för är 1858 utgjorde .00 foliosidor, den för 1868 växte till 158 idor, den för 1869 till 164 sidor och dea ör 1871 utgör 273 sidor, fastän för denna, ned undantag af några få sidor, begagnats nindre stilstorter än tillförene varit fallet. Orsaken till denna högst betydliga utvidgning är att kollegiet i större omfattnirg användt de rikliga materialierna som örefunnits; men hafvudsakligen att åt lenna berättelse gifrits en annan, högst vär sentlig förbättrad form, enär kollegiet nu användt det s k. tabellsystemet. hvilket ij le flesta af utlandets, likasom i Norges sta-1: istiska meddelanden af enahanda art nästan. uteslutande tillämpas, hvarigenom en större iskådlighet i afseende på handelsoch sjö fartsförhällandena vunnits. Men äfven en annan särdeles ändamålsenlig förändring har införts. Med K. M:ts bifall har kollegiet användt en ny grund för värdeberäkningen at inoch utförseln. Det är påtagligt att stora svårigheter skola oppstå, när det gäller att beräkna värdet a ett helt lands af så många olika artiklar bestående inoch utförsel; också ha under olika perioder högst olika grunder derför uppställts, men befonniis, åtminstone delvis, vilseledande. Det enklaste, minst missledande, beräkningssättet är utan tvifvel det som kollegiet nu användt, det nemligen, att värdet af rikets inoch utförsel säväl med svenska som med främmande fartyg beräknas efter medelpriset å varan i svensk hamn, efter afdrag, hvad införgeln beträffar, af tullen för de varor som äro eådan underkastade. Man kan visserligen emot detta system anmärka, att värdet ä de utförda varorpa kowmer att utvisa en lägre aiffra, emedan i mnde värde icke kan upptagas handelsnsten, för hvilken naturligtvis exportea sker; icke heller kan fraktförtjensten teräknas, då varorna utsändas med svenska fartyg, ehuru påtagligt är att den kommer landeti dess helhet till godo, hvaremot i värdet å da införda varorna både fraktkostnaden och handelsvinsten måste ingå. Men äfven om man anser awt häri ligger en olägenhet, så kommer den ensamt dem till godo, hvilka möjligen ännu hylla det at åtskilliga statsekono meri 17:de och 18:de årbundradet så högt uppskattade merkantilsystemet, i hvilket den s, k. bandelsbalansen utgjorde den äkta vishetsstenen, hvilken äfven sedan afettiätal vilsekomne statsekonomer bearbetats, och om, emot förmodan, ännu några sädana finnas qvar, så skola antagligen de, vid inhemtandet af att det uppgifva värdet af utförsein understiger värdet af införseln benämna skilnaden handelsbaians, hvilken, enligt deras uppfattnivg, måsto ned ädla metaller liqvideras af det land, som drabbas af nämnde balans; men då egentligen ingen tror på tillvaron af en sådan handelsbalans — hvilken för öfrigt på det statistiska området förekommer nästan i alla länder, utan att väcka oro — så kan man gerna nöjas med de grunder, som kommerskollegiet nu antagit och tillämpar vid beräkningen af värdet å rikets in. och utförsel: de ha den stora fördelen att vara enkla och medföra icke att exportvärdet för högt uppskattas, Kommerskollegiet har ansett sig särskilåt böra framhålla, att genom den högst betydande utvidgning, som kommerskolleginm gifvit åt sina officiella päringsberättelser, har det blifvit nödvändigt att för denna berättelses uppsättande anlita biträde af personer, icke tillhörande kollegiets egen tjunsete mannapersonal, hvilken, redan otillräcklig för kollegiets egentliga åligganden, blir allt mera otillräcklig i samma mön de statistiska arbetena ökas och taga flera arbetskrafter i anspråk. Sammanlagda värdet af Sveriges inoch utförsel som för år 1870 var upptaget till ......... 294,188,000 rår, är för år 1871 beräknadt till 330,202.000 rår, tillökningen utgör säledes i rundt tal trettiosex millioner rår. Införselvärdet för år 1871 är beräknadt Tr till...... seen ... rdt 169,179.000, under det att nästföregående årets beräknades till......... rår 141,686.000. I begge dessa summor är införseln af guld och silfver i mynt och plantsar inberäknad, uppgående 1871 till rår 5 861,734, och 1870 till 1,729,114 rår. Utförselvärdet för är 1871 är beräknadt till. rår 161 .023,000, under det att nästtöregående årets beräknades till......... rdr 152,502,000. Äfven i dessa summor ingår guldoch siltverutförseln, utgörande för år 1871 rår 2.077,027, och för 1870 rdr 995,889. Det är emellertid svårt att säga hvarför särskildt afseende fästes på inoch utförseln af dessa metaller, då de egentligen icke äro något annat än varor i likhet med alla andra, som exeller importeras. Vill man åter icke hänföra de ödla metallerna till varor och således utesluta dem ur räkningen, så visar sig att äfven den egentligautoch införseln af varor under de tio åren 1862—1871 varit i en nästan oafbruten till växt. Sålunda utgjorde exempelvis införsen och utförseln år 1862 rdr 96,763,920.. .. rdr 86,518,802 1866 111.600.049.. 106,185.087 1870 139,956.886.. 151.506.111 1871 163,317,266.. . 158,945,973 Vi ha ansett oss böra särskildt framhålla uppgifterna för ären 1862 och 1866: till följd af franska traktatens afslutande för klarade motståndarne till densarcma, att äret 1866 skulle intaga ett märkligt rum i Sveriges ekonomiska historia; det har obestriiligen äfven så gjort, men i en helt annan riktning än de olycksbådande siarne anade. I afseende på den betydliga stegrivgen i införselvärdet torde böra erinrar, awt den kan anses till en del vara föranledd af inträffade prisförhöjningar å åtskilliga artiklar, men har dock hufvudsakligen tillkommit genom den ansenligt ökade införseln af bomull, kaffe, raffineradt socker, väfaader af alla slag samt redskap och maskinerier. Sålunda utgjorde införseln af bomull nära 24 mill. skålpund är 1871, mot 15,111.000 skålp. år 1870 och 11 mill. skllp. 1866. Införseln af kaffe uppgick 1871 till något mer än 202 mill. skälp., mot 18.e mill. skälp. 1870 och 15 mill. skålp. 1866. Af raffineradt socker infördes 1871 något mer