Aftonbladet – 19 maj 1873, sida 3

RR hans eget lif skulle offras derför. Hon sä(ger att sådana män måste finnas ävnu i verl. den och att pm han finner någon, så skall han, men ingen annan bli hennes makg. Åh, jag tror inte att sådana originaler lefva i vära tider. eNi hörde sjelf hvad hon yttrade i detta ämne, . Pet par minuters tystnad uppstod. Scot: bush mindes väl hvad la Cordifiamma hade sagt och begrundade det i sitt hjerta. Slut ligen utbrast han; j SKE Jag är Jm af naturen ämnad till en hjelte, således blir det väl mitt öde attförsaka henne, Jag önskar ibland, mrs Mel: lot, att jag kunde göra någon nytta i verlden, men hvad skall man kunna hitta på ? .Tag trodde, mylord, att det fanns ett irländskt gods och dosa underhafvande samt Miaa äfven ett i Dornwall ätt fuga värd om3: Detta är hvad Catipbell ständigt ookså säger mig, men det är verkligen mera än hvad jag förmår, Hvad kan jag också göra? De der stackars irländska tråsvargarne ber jag aldrig om några räntor; gjorde jag det, så fick jag ändå icke ett öre — deri ligger således intet ädelmod. Hvad folket i Aberalva angår, så ha de bergat gig godtitjugu år utan att se mig. Jag känner inte dem eller hvad de behöfva — jag tror ej att de ha några andra önskningar än att få myc ket fisk och jag kan inte skaffa mera fisk i sjön, mrs Mellot! Sabina skrattade, Försök då att bli en utmärkt officer, sade hon. Hvyarför skulle inte lord Scotbush täfla med sin ryktbara landsman, segra vid ett nytt Waterloo och dö som hertig ? Jag fruktar att naturen inte ämnat mig till en stor härförare; men om — jag säger jate att jag kunde gifta mig med denna