Aftonbladet – 19 maj 1873, sida 2

Spekulationsandan gynnades genom pappersmyntet, som alltid frestar till börsspel. Frankrike beskyddades för den moraliska förvillelsen genom den omständigheten, att våra krigsomkostnader uppslukade våra mer del, och att de icke lemnade tillfälle till nya företag. I utlandet var det motsatta förhällandet; baukernas emissioner förökades i det oändliga och förslagen växte vida öfver de disponibla medlem. Huru sällsamt! Våra fem milliarder, af hvilka man i Tyskland hoppats en lätt och beqväm lösning af alla finansiella svårigheter, påskyndade just den finansiella bygnadens fall! Man kunde iakttaga, att efter hvarje inbetalning på milliarderna räntefoten i Tyskland steg och en viss oreda uppstod. Frankrike deremot hår knappast hatt någon känning af den utländska penningmarknadens skakningar. Vär banks kontanta behållning har ständigt stigit och portföljen regelmessigt aftagit. Likväl skulle det vara ett stort misstag att tro, att utbetalningen af de fem milliarderna i framtiden icke skall blifva mera känbar för Frankrike än den är för ögonblicket. Man mäste tvärtom befara, att våra framtida finansiella svårigheter skola ökas genom politiska och sociala kriser. En del af vär allmänhet tyckes tro, att vi efter territoriets utrymmande äter fritt kunna hängifva oss åt hvarjehanda fantastiska plaver, denna uppfatuning är bäde oklok och lättsinnig. Just med landets ut rymrmmande skola de verkliga politiska och finansiella svårigheterna framträda och taga alla våra krafter i anspräk. Det förtjenar anmärkas, att äfven tyska tidningar uttala sig i samma anda, i det de medgifva, att milliarderna på sätt och vis blitvit en förbannelse för Tyskland, derigenom att de frammanat den vildaste speku: lation och bragt penningvärdet att sjunka i samma mån som fordringarna på lifvet arbete demoraliserat tosentals personer. En af Times korrespondenter i Madrid det sätt, hvarpå segerherren från Alcolea och Spaniens regent år 1869, marskalk Serrano den 24 April — dagen efter det permanenta utskottets upplösning — verkställde sin flykt genom Spanien till Bayonne Efter att ha blifvit jagad från hus till hus af en ursionig pöbelmassa, fann han slutligen en tillflykts.rt hos det engelska sändebudet Layard. som lofvade honom sitt beskydd. Då emellertid rykten voro gängse om en federalistisk komplott mot marskalkens lif och. då regeringen började låta besätta alla jernvägsstationer med militär, beslöt Layard och hans fru attföra Serrano iförklädnad till Santander. Han ikläddes en af Layards gamla aflagda drägter, afrakade sina mustacher, fick ett blondt skägg påsatt och en stor fiithatt på hufvudet, så att han liknade -en äldre engelsk herre från landet, som kommer hem från jagten. Förklädnaden var så lyckad, att icke ens Layard igenkände marskalken, då han trädde in i kupben. Engelska sändebudet hade varit så försigtig att utbedja sig eskort af ett kompani soldater på grund af de krigiska förhållandena i nordprovinserna. På en station norr om Valladolid blef tåget noga visiteradt af milisgardister, som troligen af sin ON fått i uppdrag att efterse flyktingar från Madrid. Layard ställde sig emellertid i den ena dörren och hans hustru i den andra för att dölja Serrano; då sändebudet med hög röst förklarade hvem han var, afstodo gardisterna från att visitera vagnen. I Santander hade flera hundra personer samlat sig på bangården till följd af ryktet, att det engelska sändebudet skulle komma Denna omständighet oroade marskalken, men frå Layard tog beslutsamt Serranos arm och förde honom genom folkmassan, som tydligen trodde att det var ministro ingles och vördnadsfullt lemnade plats. Serrano och aans engelska vänner begåfvo sig till en fransman, br Martin, direktör för ett ångbåtsbolag i Santander och som på förhand hyrt en liten ångare, som låg i hbamnen. Efter en hastigt intagen middagsmåltid gick Serrano ombord, och fartyget hade redan hunnit ett litet stycke från land, då sex karabinierer (tullsoldater) kommo i fullt traf ilande ned dTtill hamnen och befaldefartygetstoppa. Layard I förklarade att fartyget var hyrdt af honom för dett särskildt uppdrag till Frankrike, men först efter längre underhandlingar lyckades dethorom att lugna de misstänksamma soldaterna. Fölljande morgon var Serrano i S:t Jean de Luz. Om judarnes i Rumänien tillämnade utvandring och grundläggandet af en judisk koloni i Amerika meddelar Tisges! korrespondent i Philadelphia under den 29 i förra månaden följande intressanta upplysningar: Ett antal rike hebreer från Rumänien har nyligen ankommit till ataden Newyork, De komma till Amerika såsom förtruppen för de förföljde judarnes i deras hemland atflyttning till Förenta Staterna och skola vidtaga de nödvändiga anordningarna för grundandet af den judiska kolonien. Den landsträcka, som utvalts för de rumeniske judarne, ligger naturligtvis i en af de nya staterne, nemligen Nebraska, som är belägen norr om Kansas och vester om Ivwa, och hvars östra rand beröres af MissouriIfloden, hvilkens många bifloder genomskära alla delar af staten, Den särskildt utsedda platsen är belägen söder om Lincoln, statens hufvudstad, i närheten af den 41:sta latitudsIgraden. Den i fråga varande landsträckan är fruktbar och väl bevattnad samt särdeles väl egnad för åkerbruk. I Newyork ha iudarne bildat en förening för att MöNtoka Isina bröder vid derag ankomst. Så snart förtroppen för utflyttningen gifver tillkänna, latt allt är ordnadt på ett tillfredsställande sätt, skall den första afdelningen lemna RuI menien, uppgående till ett antal af 3000 å 15060 persöner, De skola begifva sig landvägen till Antwerpen och derifrån afgå till Newyork. Hufvudstyrkan väntas skola uppgå till 50,000, och om de alla begifva sig Itill Nebraska skola de med pära 50 procent öka denna stats befolkning, sam vid den senaste census uppgick till 122,000,I fen korrespondens från Peking till en rysk tidning meddelas märkliga upplysningar om de framsteg Kina på senaste tiIden gjort i att tillegna sig den europeiska krigskonsten och tillgodogöra sig de nyaste upplinningarna på detta område, KorresponTdenten anför som bevis härpå undertryckandet af ett uppror, som för tjugu år sedan utbröt bland mohammedanerne vid Jangtsekiavg, hvilka bebo de provinser, som gränsa till birmaniska riket. Dä kineserna på den tiden igke kunde undertrycka upproret, löslsleta sig de upproriska befolkningarne från riket och bildade en sjelfständig stat med 8 å 10 millioner invånare under sin chef Soliman, som antog titeln kejsare af Parlfa, Kinesernes skenbara apati vå den tiden tyckes ha härrört från iodvetandet om deray svaghet, Men sedan kinesiska regeringen på allvar sysselsatt sig med armens reorganisation, började hon krig mot det mohammedanska riket, slog flere gånger de fiendtliga trupperna och gjorde nom hufvudstadens insagande ant DÅ G änkiran tlilstånd, som egt bestånd I tjuga år. Ki neserne ha redan 300,000 soldater organiserade, väpnade och inöfvade på europeiskt sätt. Infanteriet har Enfieldgevär, kavalleriet Remingtongevär och artilleriet refflade I kanoner. inert har den 9 dennes till majorer i vägoch Tvattenbyggnadskåren utnämnt och förordnat: kaptenerne i sanma kår, chefingeniören för Ri Vägoch vattenbyggnadskären. K.M:t k I Göteborgs stads vattenbyggnader J. G. stigit och åtrån efter att blifva rik utan lemnar en ganska intressant redogörelse för) —— 0 SS SE Kr ka bete FR bat fees ji I ng fan