Aftonbladet – 17 maj 1873, sida 2

Om bristerna i den nu varande fojikskoleinspektionen. Den förnämsta af alla enstämmigt erkända och öfverklagade bristen är attinspektionen till följd af den ringa ersättning, som kunnat lemnas, hittills måst anförtros åt personer, som haft helt andra befattningar och således ej kunnat egna sig uteslutande åt folkskoleväsendet. Granskar man förteckningen på folkskoleinspektörerne, finner tian att dessa med högst få undåntag antingen äro prester, elementarläroverkslärare eller s8eminarielärare, alla med ordinarie befattningar, hvilka hvar för sig äro egnade att taga sin innehafyares hela tid i anspråk. Den nödvändiga följden af denna anordning här blifvit, att dessa personer antingen endast kunnat egna åt inspektionen sina lediga stunder (d. v.s. stunder då de antingen bort njuta en välbehöflig hvila eller ock bort utveckla sig för sitt egentliga kall) eller ock, hvilket än värre varit, till förfång för sitt egentliga embete, hvilket under tiden skötts af oerfarne vikarier, uppoffrat sin tid och sina krafter åt den åtagna bisysslan. På detta sätt har församlingen, elementarläroverket och seminariet fått sitta emellan, utan att dock inspektionen blifvit fullt tillgodosedd. För att i någon mån afhjelpa dessa svårigheter har från regeringens sida vidtagits den åtgärden att inspektörernes antal nästan vid hvarje ny utnämning betydligen förökats, så att, dä vid första folkskoleinspektörstill