Aftonbladet – 17 maj 1873, sida 2

Öooper, framstälde såsom kongressens uppgift det republikanska partiets organiserande och formulerandet af ett politiskt program för detsamma. På mr Bradlaughs förslag antogs en resolution, i hvilken uttalades den djupa aktningen för John Stuart Mills minne, Derefter upplästes ett bref från John Bright, som blifvit inbjuden. Han ursäktade sig med att han icke kunnat bivista mötet, och uttalade såsom sin åsigt, att det vore bättre att successivt utveckla och förbättra styrelsesättet än att begära stora förändringar, hvilka nödvändigt skulle medföra stora faror. Det är lättare, yttrar: han, att störta en monarki än att åstadkomma och upprätthålla den styrelse som man vill zgätta i stället, och det skulle vara att betala en förändring allt för dyrt i förhållande till de fördelar hon skulle medföra. Frankrike har sedan nära hundra år haft att uthärda många olyckor till följd af den gamla regi mens tillintetgörande och den skenbara omöj ligheten att ersätta densamma genom en stabel regering. Spanien befinner sig i samma svårighet, och vi följa med deitagande och oro det försök det nu gör. Jag hyser icke sympati för den sak, af hvilken eder -klabb har sitt namn. Jag föredrager att försöka uträtta något godt på den poli tiska reformens väg genom en metod, som jag betraktar såsom klokare och mindre äf: ventyrlig ehuru mindre angpråksfull, och efter hvad vi veta om det förflutna tror jag, att vi kunna hysa de skönaste förhoppningar och med tillförsigt motse framtiden. Sedan detta bref blifvit uppläst, antog kongressen resolutioner, hvilka gingo ut på att organisera en liga, som skall kallas den republikanska nationalligan. Det mål som denna liga åsyftar, skall hon söka uppnå endast genom rent lagliga och moraliska medel. Man skall hvarken taga sin tillflykt till hemliga sällskaper eller till våld samma åtgärder. Hvad detta mål är, an gifves genom följande af mr G. W. Foole föreslagna och af mr Drake understödda samt af kongressen antagna resolution: Kongressen förklarar, att republiken är den enda styrelseform, som förtjenar att upprätthållas af ett civiliseradt folk. Vi dare antogs en resolution af denna lydelse: Engiands, Skotlands och Irlands särskilda angelägenheter skola, om dessa befolkningar så önska, handhafvas af särskilda 1okala parlament, och alla gemensamma frågor skola afgöras af förbundsstyrelsen. Dennhå resolution föreslogs af mr Bradlaugh och understöddes af mr Ferguson från Glasgow. Man känner ännu icke fullständigt ut gången af cortesvalen i Spanien; men hvad man redan vet är, att federativrepubli kanerne i den konstituerande församlingen komma att erhålla en ofantlig majoritet. Utgången af 336 val är nemligen bekant och resultatet af dessa är, att 308 federa tivrepublikaner, 15 gammalradikale, 6 kon stitutionella, 3 alphonsister, 2 som icke till höra något parti, 1 unionist och 1 unvitarisk republikan. Då antalet deputerade uppgår till omkring 400 komma således anhängarne af den federativa republiken äfven undel förutsättning; att alla de återstående valer utfalla emot dem, att utgöra ungefär tr fjerdedelar af den konstituerande församlin gen. Konservative korrespondenter sökt att förringa betydelsen af dessa val genon att antyda att endast ett fåtal af befolk ningen skall ha deltagit utidem. Valen sy nas öfverallt ha försiggått i lugn. Emeller tid haren carlistisk sammansvärjning upp täckts i Madrid, till följd af hvilken tri personer blifvit arresterade. De senaste underrättelserna om carlist upproret äro mindre gynnsamma för re geringen. Carlistehefen Saballs ryckte der 14 dennes in i kuststaden Maltaro i OCata lonien, 20 kilometres från Barcelona, och utskref der en tvångskontribution på 10,00( duros samt bortförde tullkassan. Två kom panier, 250 man karabinierer och 300 frivil liga ha från Barcelona ryckt ut mot honom