Aftonbladet – 16 maj 1873, sida 3

FINLAND. Frågan om en profession i svenska språ ket, öfver hvilken senaten infordrat consi storii academici utlåtande, blef som bekan för några månader sedan af konsistoriun remitterad till filosofiska fakultetens histo riskt filologiska sektion för erhållande a upplysningar om hvarjehanda med denn: fröga sammanhängande förhållanden. Sek tionen lär omsider hafva afslutat behandlin gen af i fråga varande ärende, men lär ick lyckats komma till enhet med afseende i den föreslagna professionens område oci namn, i det några af sektionens medlemma; lära velat göra lärostolen till en professior i svenska språket och germanisk linguistik medan åter andra velat att dess område skulle blifva svenska språket och litteratu ren. Derjemte haiva olika meningar gjort sig gällande, om huruvida, den blifvande pro fessorn i svenska spräket skulle vara skyl dig att meddela undervisning äfven på fin ska eller om hans skyldigheter i detta at seende icke skulle sträcka sig längre än de öfrige professorernes inom samma sektion Konsistorium lär med det första företags sektionens utlåtande till behandling. Allmänt finskt läkaremöte kommer att hållas i Helsingfors dagarna före promotion, den 29 och 30 Maj. Inbjudning är utfär dad af läkaresällskapets ordförande hrF.J Rabbe. Följande frågor komma att vid mötet blifva föremål för diskussion: 1:o. Huru skall den finska medicinalstatisti aRp bringa till den ståndpunkt, hvilken denna statistik i utlandet redan innehar? N 2:o. Kan man anse Finlands behof af en ra tionel helsooch sjukvård vara fullt tillfredstäldt med det antal läkare landet för närvarande eger? 8:o. Hvilka äro orsakerna till den veneriska sjukdomens stora utbredning inom vissa kommu: ner i Finland? 4:0. Äro några fördelar för kelsovården i Finland att vänta deraf, att åt qvinnor medgifvits rätt att idka studier vid den medicinska fakul. teten. hvarmed väl äfven måste antagas följa rättighet att efter aflagda kunskapsprof utöfva medicinsk praktik? Och är härmed nödigt, att fordringarne på deras kunskaper, äfven hvad de preliminära studierna beträffar, ställas lika höga som för manliga studerande? 5:0. Är för barnens rationella helsovård i Finland redan gjordt allt hvad göras bör eller kan från läkarekårens sida något vidtagas till förminskande af den stora dödligheten inom de första lefnadsåren? 6:0. Hvilka åtgärder äro nödiga för vården och underhållet af det finska läkaresällskapets bibliotek? Finlands första hofrätt och i mer än 150 år dess enda blir den 15 nästkommande juni i tillfälle att fira den tvåhundrade och fem tionde årsdagen af sin tillvaro, ty instiftelseurkunden är daterad den 15 juni 1623, ehuru hofrätten hade sitt första samman. träde något senare, eller den 23 Okt. samma år. Åbo hofrätts förste president var den upplyste, rådige och driftige friherre Nils Thuresson Bjelke, om hvilken 1737 eller om. kring ett sekel derefter finnes antecknadt i en berättelse af Åbo magistrat: Den för. ste presidenten i Åbo hofrätt var Nils Bjelke. hvilken finnarne än betyga hafva betagit här i landet allt öfverväld. Sedan dess har Åbo hofrätt haft tjuguåtta presidenter. Det lärer redan vara en afgjord sak — yttrar Helsingfors Dagblad — att regeringen i anledning af ständernas petition skall till näst sammanträdande landtdag låta ut arbeta proposition om upphäfvande af det privilegium, som förlänar adelsman sjelf. pantningsrätt hos landbönderna på sina frälselägenheter. Likaledes lär lagförslag kom. ma att utarbetas om oäkta barns arfsrätt. Vidare säges regeringen nu erna skrida till åtgärder för uppgörande af ett fullständigt stambanenät för landets jernvägar, på sätt regeringen föreslagit och ständerna jemväl bifallit, med beviljande af härför nödiga medel,