Aftonbladet – 16 maj 1873, sida 2

till kontraproposition. oo I hufvudvoteringen blef utskottets förslag antaget med 128 röster emot 54. Om hvad som i dagens sammanträden i kamrarne förekommit, lemna vi under rubriken riksdagen nägra uppgifter. De konstitutionella lagförslag, som omedelbart efter feriernas afslutande skola föreläggas franska nationalförsamlingen, äro nu utarbetade af regeringen. Ministerrådet skall blott hålla ännu ett sammanträde för att diskutera det af Remusat redigerade företalet. Vid den konselj, som hölls den 12 dennes, afslutades behandlingen af val: lagsförslaget. Alla underrättelser öfverensstämma uti, att regeringen föreslår tvåkammarsystemets införande. Den ena kammaren skall bestå af femhundra medlemmar, hvilka väljas arrondissementsvis och icke såsom nu genom för hela departementet gemensamma val. Den andra skall komma att bestå af tvåhundrafemtio medlemmar, l tre för hvart departement, hvilka förut varit deputerade. Rösträtten skall inskränkas genom vilkoret af två års bosättning inom arrondissementet. Att dessa förslag komma att energiskt bekämpas af de radi kale republikanerne är säkert. La Republique Francaise anmärker, att om dessa förslag antagas, man icke mera kan tala om den konservativa republiken utan om den reaktionära republiken, Om den förra, yttrar denna tidning, var ett nonsens, så är deremot den senare en verklig fara. Emellertid skulle det sannolikt änna dröja någon tid, innan i fråga varapde lagförslag komma på dagordningen inom församlingen. De första sammanträdena komma att upptagas af interpellationer, hvilka från högern framställas till regeringen i anledning af de tilldragelser, hvilka egt rum inom den inre politiken sedan ajourneringen. Högra centern skall sammanträda i Versailles i morgon, Man väntar, att mycket lifliga debatter då komma att ega rum, hvilka skola väcka mycken oro, men sannolikt icke leda till något resultat. Som bekant ankom för några dagar sedan ett telegram af innehåll att Daily Telegraphs meddelande om ett attentat, som blifvit företaget mot tyske kejsaren, af Berlin-tidningarne förklarades vara ogrundadt. Af dei dag hitkomna engelska tidningarne finner man emellertid, märkligt nog, att det icke blott var den nämnda engelska tidningen, utan äfven Daily News, som erhållit telegram om det från Berlin dementerade attentatet. Daily Telegraphs telegram lyder sålunda: I Berlin gär ett rykte, att ett mordattentat blifvit företaget i Insterburg mot kejsaren af Tyskland. Intet tillkännagifvande om denna sak har blifvit offentligtgjordt, och kommer sannolikt icke att i någon händelse blifva det, men jag har min underrättelse från så tillförlitlig källa, att jag näppeligen kan betvifla den. Jag har fått veta, att) kejsaren höll en revy i Insterburg, då en prest sköt på honom. Kulan genomträngde pickelhufvan och träffade kejsarens adjutant, som blef svårt sårad. Som ni vet, lewmnade kejsaren 8:t Petersburg i torsdags afton och väntades till Königsberg i fredags der en stor bankett gafs för honom. Insterburg är beläget i östra Preussen mellan Gumbinnen och Königsberg. Om ryktet skulle bekräftas, kommer det icke att väcka någon förvåning här, att ett mordförsök, trots hans popularitet, blifvit gjordt mot kejsaren i denna del af hans stater, enär man väl känner den dervarande befolkningens religiösa l: fanatism och dess bittra stämning mot rege1. ringen och monarken på grund af de antiklerikala lagarne. Telegrammet till Daily News, som dock förlägger skådeplatsen för attentatet till S:t Peterburg, lyder sälund-Ett bref från Berlin säger, att wr26, re vyen i S:t Petersburg sköt e7 pregt på keisaren af Tyskland, Kv! icke en yskland. BV lan gick genom pickelhufvan utan 24; skada kejsaren, men sårade hans adjutant. Kejsaren af Ryssland lär ha gråtit af harm, 1867 ha de tyske kyrkofurstarne i dessa dagar varit samlade i Fulda för att vid den helige Bonifacii graf rådpläga om utvägar att på bästa sätt bekämpa tidsan dans sträfvande efter att frigöra sig frånl! Roms inflytande. Redan det nordtyska för-! bundets upprättande framkallade en viss för. färan i jesuiternes läger och väckte en aning : hos de påfliga, att det snart var förbi medl: deras välde i Tyskland. Hvarje starkt och i sig sjelf fast statsväsende står alltid i vär gen för den af jesuiterne ledda curians pla-, ner och så mycket större skräck väckte derför det nordtyska förbundet, som utgjordel; en sjelfmedveten, efter enhet sträfvande or-f t d 4 ; E L För sjette gången sedan den 28 Oktober! f j 4 j J ganism, Med mörka aningar sammanträdde de tyska biskoparne och erkebiskoparne i Fulda för att sätta sig till motvärn mot den nye fienden. Sedan denna tid ha de årligen hållit sina konferenser i Fulda, men de ha icke förmått hejda det en gång väckta motståndet mot det romerska presterskapets öfvermod. Efter det fransk-tyska kriget har striden icke blott tilltagit, utan äfven lokaliserat sig. Det nya tyska riket kan icke förbli indifferent gent emot ofelbarhetsdogmen. Preussen upptog den af Kristi ståthållare till hela menskligheten kastade handsken, Biskopen af Ermeland, som slog omkring sig med exkommmunikationer, suspenderades, och fältbiskopen Namzanowsky miste sitt embete, derför att han hårdnackadt motsatte sig de öfverordnade militärmyndigheternas befallningar. Striden hade emellertid blifvit rent preussiskt-romersk, och i öfverensstämmelse härmed hafva också konferenserna i Fulda på senare tiden antagit en mer speciSk karakter, och i sjelfva verket har det varlt de preussiske kyrkofurstarne, som på senare åren hållit krigsråd vid Bonifacii graf. Attprelaterne sjelfve ha uppfattat saken på detta sätt, finner man bland annat deraf, att Ledochowski, som för att häfda sin värdighet som sprimas af Polen aldrig förut velat konferera med de tyske hiskoparne, dock denna säng beslutit sig dertill under förevändning, att mötet är specifikt preussiskt. I verkligheten var emellertid detta års konferens ika litet uteslutande preussisk som den var det är 1867. Stridsfältet har blifvit minre till följd deraf att motståndarne ha ryckt hvarandra närmare in på lifvet, men ridng öremål är fortfarande detsamma. b Itramontanerne ha emellertid 1 betraktan-g; le af stridens lokalisering småningom samlat sin styrka till et anfall mot den fiendtE iga centern, Preussen. I Schweiz och Öster. d rike ha de intagit en defensiv ställning, och d . Baiern råder ånyo en orubbad harmoni b nellan ministern T.ntz och episkopatet. Med ller mot sin vilja måste derför Bismarck j tia striden från det tyska rikets område ill Preussens. Jesuitlagen förelades tyska riksdagen och. preussiska landtdagen diskuterar nu F. fyra kyrkolagarne. Till följd der-sc MV sysselsatte sig konferensen denna gång fr vufvudsakligen med kyrkolagarne, som, oak-i L -— so fa rr 2 a 00 Q OL fr DM JO 0 rv Jr OR rr JR