Aftonbladet – 10 maj 1873, sida 3

Jag talat illa och menat värre! Förbarmande — icke visste jag tok, Att den Store sig dummat i den Lilles bok ! Fictor. Fall neder och dö, du nattliga uf! Plagiator, rimmare, lögnare, tjuf! Nu skall ni skåda, bäste nil Ett stycke af medeltidens magi! (citerar) Abrakadabra och Dromedarius Arius, Barius, Carius, Marius Statt upp, du dammige Lucidarius! (Lucidarius visar sig.) Säg mig nu, gamle vän! Du enda månghundraåriga källa för mitt konsthistoriska vetande: är en klockstapel af trä eller af sten! Den här bofven påstår, att den bör vara af trä. Lucidarius. Nej, då är den naturligtvis af sten. Jag har en gång sjelf skrifvit om klockstaplar af sten, enligt hvad pi säger! Fictor (kastar innehållet af ett bläckhorn på Didrik. Folket ju-l: blar af förtjusning). Derkan du nu höra, du oförbätterliga skälm! Hur är det? Du har förnekat att detl. finnes kostligalmosaiker på Marcuskyrkans kupoler? Stå nu der och begabba Goethe, lty Goethe har sagt: Alles ist musivische Arbeit, Didrik. Men han talar om kyrkans inre! Och ni säger pål Fictor (förbluffad). Det var väl som — — (bleknande) Åh prat! . Jag talar ju också om det inre. Kan jag ej säga: hänga mitt ur på väggen! inuti i huset? Didrik. Jo — men kupolen är ett tak, och på ; taket är utanpå. Dessutom stär det i boken: först: Om mosaikerna på kupolerna och sedan: Träda vi nu in i kyrkan — alltså: Ni bar talat om utanpå! : f