Magnus. Fast jag kan knappast läsa, Så har jag fått en längtan i mitt bröst Mot söderns stjernor — skänk mig till mir tröst Nu din välsignelse till denna resa! Fictor. Ack, hvarför vill du resa? — Jag vill mens Att här vi sitta trygga, alla vi, Och bilda ett högst trefligt kotteri. Har jag väl rest? Hvartiil skall resan tjena? Stick näsan i din bok — så har jag gjort: Jag knappast har sett ytan af min port, Och ändå allt jag vet och allt jag kan. Jag till och med har varit riksdagsman. Jag sällan sågs i plena — ty jag visste På förhand allt, hvad alla skulle säga, Förut jag kunde sakens utgång väga, Ty blef mitt första treär ock mitt sista. Latin och tyska, grekiska och danska, Mesopotamiska, fransyska, spanska, Arabiska och malabariska Jag kan — och börjar snart på dromedariska! Magnus (faller ned och tillbeder). O, store man! Fictor. Men res du, son! Bon jour! Jag skall din resas frukter revidera. Magnus. Du revidera resan, jag har gjort? Hur kan du det? Fictor. Här på min soffa kan jag resa fort. Der står en bok: Murrays Travellers guide. Den är förträfflig, säker och solid, Der står min Baedeker och der min Grieben — Med dem jag resa kan — ganz nach Belieben, Och finns der något, jag ej vet zu Haus, Jag konstruerar det aus dem Begriff heraus, Du återvänder, dina äfventyr Jag genomser — — aha — — den unge Fyrh