omkring sig i ekonomiskt och merkantilt hänseende en riktig kinesisk mur! Den spänving, som inträdt mellan det mo derat republikanska partiet och de radikala fraktionerna i Frankrike och hvilken i hög grad stegrades genom utgången af det senaste valet i Paris, gifver sig luft i åtskilliga uttalanden af framstående politiker, som genom pressen delgifva allmänheten sin uppfattning af åen närvarande situationen och af det sätt hvarpå Frankrike skulle kunna återvinna lugn och trygghet. De i dag hitkomna franska tidningarne innehålla sålunda ett öppet bref från Casimir Påerier (som hekant en af Frankrikes mest betydande politiska personligheter och f. d. utrikesminister i Thiers regering), i hvilket han visar omöjligheten af att äter upprätta monar. kien och förklarar, att det stora flertalet affranska folket är af den äsigten, att blott republiken erbjuder en grund, på hvilken de konservativa partierna kunna förenas. Landet önskar derför ett slut på provisoriet och längtar efter institutioner, hvilka kunnå gifva regeringen den styrka, hon behöfver, så att hon kan värna de allmänna intressena genom att fullfölja en klar och fast politik. Äfven Emile de Girardin har offentliggjort ett bref, i hvilket han förklarar, att Thiers icke bör stödja sig på Högern, utan då nationalförsamlingen den 19 dennes sammanträder, framställa sig inför henne med ett homogent republikanskt kabinett. Dessa båda uttalanden, som hvar för sig äro af särdeles märklig beskaffenhet på grund af de personer frän hvilka de härröra, stå i samklang med det bemedlingsförsök, som yttersta vensterns chef Gambetta inledt med den moderata venstern. Enligt Presse lär han nemligen ha föreslagit detta parti ett program af följande innehäll: Församlingens upplösning vid Oktober må nads utgång, insättandet i ministeren af två medlemmar ur den moderata venstern, hvilka skulle öfvertaga krigsoch inrikesportföljerna, och att åtskilliga högre embeten skulle beklädas med moderata republikaner. Deputeraden Feray, f. d. president för venstra centern, har skrifvit ett bref, i hvilket han gillar deputeraden B6rengers förslag om republikens definitiva konstituerande. De lagförslag, som efter feriernas slut komma att behandlas i franska nationalförsamlingen, innan hon upplöser sig, äro, enligt hvad Thiers organ, Bien Public, uppgifver, de af trettiomannautskottet föreslagna konstitutionella lagarne samt municipallagen, lagarne om-folkundervisningen, budgeten och arm6organisationen. Bien Public låter förstå, att om församlingen lyckas draga ut på tiden med behandlingen af dessa förslag så länge, att hon icke kan upplösas förr än år 1874, skall faran vara förbi. Derjemte framhåller nämnda tidning, att det skulle vara orätt att afgöra så vigtiga förslag på ett brådstörtadt sätt, blott för att tillfredsställa folkets otålighet. Den 4 Maj afled franske generalen, amiral Rigault de Genonuilly i en ålder af 64 år. Han var 1867—1870 marinoch koionialminister saxat en af Napoleons mest hängifna och trogna vänner. År 1854 deltog han med utmärkelse i belägringen af Sebastopol. Af sin: betydliga förmögenhet har amiralen testamenterat 20,000 fres till sällskapet för skeppsbrutnas räddning och L40,000 fres till flottans invalider. Enligt en af den spanska republikens nye trigsminister, general Nouvilas, utfärdad lagorder, förestå i Spanien vigtiga reormer i arm6organisationen. Förslag härom kommer att af kabinettet föreläggas de kontituerande cortes. Vidare betonas i nämnda lagorder, att inga frågor, som röra armån, å afgöras genom öfverraskning, samt att lanet skall uppbjuda all sin kraft, för att göra lut på det inbördes kriget. Amerikanska sändebudet i Madrid, geneal Sickles, har å kongressens vägnar lycknskat spanska regeringen till republikens efästande i Spanien. Konseljpresidenten igueras svarade, att amerikanska kongresens båda hus säkerligen visste, att den epublikanska styrelseformen icke vär ovänad, utan var resultatet af den liberala röelse som fortgått sedan början af. detta rhundrade. Den kunde kanske icke tillredsställa en del personers högmod och cke mätta de politiska partiernas lystnad; en den skulle utjemna striden mellan tra itionen och rätten. Republiken ville på n gång garantera de medborgerliga rättigeterna åt alla och upprätthälla det spanka områdets integritet. ) General Velarde marscherade med sina upper den 2 dennes mot Igualada, en stad, hvilkens grannskap Don Carlos broder Iphonso nyligen blifvit sedd, På aftonen mma dag hördes i den cataloniska staden ordera en stark gevärseld. Det var carsterne, som anföllo sjette bataljonen af de ivillige från Barcelona, hvilka eskorterade 1 transport. Under fortgången af striden ommo två kompanier reguliera trupper från ordera till de frivilliges hjelp, och carlierne togo till flykten. Enligt ett teleram från Madrid af den 5 dennes har vid erarban en strid egt rum mellan de retblikanska trupperna. och carlisterne, i en de sistnämnde: förlorade 50 man ide. 4 om ke ER fart fat fåt RS Ht JR