PANISARASE FY SA BEAR EES Eg; UP TATE DEER unkt icke är aflägsen, då det skall blifva ag. Motståndarnes skäl voro de gamla, ranliga. Satirens och hånets vapen fördes fven denna gång på den konservativa silan med mycken skicklighet och verksamet. Emellertid tycktes äfven de argument t detta slag, som så flitigt användas i denna råga, nu börja blifva utnötta. Sedan vinnorna i England erhållit rösträtt i en lel kommunala frågor och vid valen af skolåd och i allmänhet med mycken urskilning ch sundt omdöme begagnat sig af denna ätt, ha många af förslagets förre motstånare, hvilka förut ständigt åberopat känsans och fantasiens öfvervigt öfver förstånlet hos qvinnan och derföre velat utesluta. ienne frän behandlingen af samhällets an;elägenheter, måst gifva med sig. Sålunda lade den konservative underhusledamoten Tenley (president i handelskammaren under Jerbys första och andra administration) hitills energiskt bekämpat i fråga varande vill, men erkände sig nu ha blifvit omvänd senom det värdiga sätt, hvarpå qvinnorna ,egagnat sig af sin rösträtt vid valen till kolråd, och förklarade sig ämna hädanefer understödja förslaget. Frawcett förklaade sig för principens skull vilja understödja förslaget, ehuru han och många tf hans radikale partivänner voro öfrertygade om, att under närvarande förhålanden qvinnans rösträtt i många fall skulle komma det konservativa partiet till godo, synnerhet i kyrkliga frågor. Af samma nening voro äfven lord John Manners och Disraeli, hvilka båda understödde förslaget. Vid anställd votering voro 155 röster för ;ch 222 emot billen. Vid ett sammanträde af franska nationalörsamlingens permanenta utskott den 3 denes, vid hvilket regeringen representerades vf inrikesministern Goulard och arbetsministern Fourtou, interpellerades den förre i wnledning af den legitimistiska Paristidninsen Assemblåe Nationales indragning och för-budet mot den i Nimes utkommande tidningem Ohatiments försäljning på offentliga ställen. fråga om förstnämnda tidning svarade inrikesministern att han ämnade rådgöra om lenna sak med generalguvernören i Paris, Ladmirault, och han hoppades att tidningen skulle åter komma ut inom tre eller fyra. lagar. Angående den andra tidningen äm-nade han begära underrättelser från prefek-ten för departementet Gard. Inrikesministern skref sedan till generalguvernören i Paris, hvilken genast utfärdade tillåtelse att iter utgifva Assemblee Nationale frän och med i dag. Efter sammanträdets slut samade sig utskottets rojalistiske medlenmar jemte öfrige medlemmar af högern inom nationalförsamlingen för att samtala om sakernas närvarande ställning och de faror, som de i anledning af valens utgång anse hota landet. Bland de närvarande befunno sig hertigarne Decazes och Larochefoucaul4, Amed6e, Lefövre-Pontalis, Delille, AnissunDuperon, Haentjens (bonapartist) m. fl. Diskussionen var mycket liflig. Det var fråga om att komma öfverens om, huruvida man, när församlingen äter sammanträder, skulle interpellera regeringen angående den allmänna ställningen, eller om man skulle begära en sådan modifikation af ministåren, som vore pgnad att gifva landet tillräckliga garantier. En talare upprullade en dyster tafla af den ängslan, som gripit provinsbefolkningarna., I synnerhet de bildade klasserna. Med dem nuvarande befolkningen och den politik, statschefen följer, kunde denna tryckta stämning endast tilltaga. Han var derföre af den isigten, att man måste öppna en strid mot sjelfva regeringen för att få slut på ett till-ständ, som blifvit cäårägligt. En annan taare yttrade deremot, att det icke dugde att så sä häftigt tillväga. En modifikation af cabinettet skulle vara tillräcklig, isynnertet om man lät de nye ministrarne förstå, tt de beslutsamt mäste bekämpa den rerolutionära propagandan och ställa sig i petsen för de konservative. Han ansåg ör öfrigt icke omöjligt, att Thiers skulle; vesluta sig för att följa en sådan politik. itt direkt anfall mot republikens president; kulle vara impopulärt och icke heller få vägon framgång inom nationalförsamlingen. after några ytterligare anmärkningar öfver Phiers politik skildes församlingen, utan tt fatta något beslut. Man skall åter samnanträda den 10 för att närmare bestämma in fälttögsplan för den blifvande sessionen. Vf rojalisternes språk framgår, att de skola ifva sig tillfreds, om Thiers bildar ett ho-nogent kabinett med Dufaure, Goular.d, ourtou och några medlemmar af församjtinsens majoritet. Hvad de vidare önska är, tt man icke genast efter sessioneris öppande skall diskutera de konstitutionella laarne, utan först behandla frågorna om folkundervisningen och om armorganisationen. lågra ville till och med, att man först efer områdets utrymmando skall gripa sig; n med.de konstitutionella lagarne. Roja isternes plan skulle således gå ut på att vinga Thiers att utnämna en rojalistisk ninistör och sedan uppbjuda alt, för att så inge som möjligt pppskjuta nationalförsamingens upplösning. Nationalförsamlingers konservativa T.aajoitet synes således. långt ifrån att genom esultatet af de gista valen låta förmå sig ill eftergifter, vilja hänsynslögare än nå onsin begagna sin makt. Demokraterne å in sida uppbjuda alla sina krafter för att id de förestäende fem kompletteringsvalen. en 11 i denna månad vinna en lika lysande: eger som vid valen den 28 April. Såsom: andidat till en af de båda lediga platserna. ar uppställts den bekante radikalen Rance, inder nationalförsamlingens tid Gambettas ekreterare och nu utgifvare af tidningen Wepublique francaise. De lagar, som äro bestämda att reguera örhållandet mellan preussiska staten ch kyrkorna komma sannolikt omedelart efter konung Wilhelms hemkorasst från tyssland att sanktioneras, för act genast erefter promulgeras. De amendement, som ramställts i herrehuset, och som gjort det ödvändigt att remittera lagarne till depueradokammaren, skall emellertid icke förindra det definitiva antagandet af de samma. Sannolikt skola de redani nästa vecka komma tt utgöra en vigtig del af den preussiska gen, I afvaktan att tyska riksdagen och örbundsrådet skola antaga dessa lagar för ejsarriket, bereda sig redan flere stater att; föra dem hos sig. Den liberala ministår. om för närvarande befinner sig vid makten storhertigdömet Hessen, afvaktar endast. e nämnda lagarnes promulgerande i Preus.en, för att förelå en identisk lag rörande enna sak för de hessiska kamrarne. De senaste blodiga krigen hafva föranledt yska regeringen att framställa ett lagförlag om bildandet af en fond, stor 187 miloner thaler, och bvilken borde åstadkomas genom medel af den franska krigsskade-rsättningen, för att med räntan å densama bilda pensioner för invalider och familx efter stupade soldater. Frågan har vat om räntan på nämnda kapital borde upp, gas i kejsarrikets budget som statsskuld ler om den borde utgöra en speciel stiflse, hvars förvaltning anförtroddes åt em ommission. Förbundsrådet har bestämt sig iw dåt sintnäimnda aven mLRLR Rts 4. TR