Aftonbladet – 7 maj 1873, sida 3

Hr redaktör! Nej, nu går det dock sannerligen för långt! Sedan nu den med hr kammarherre Lagerberg solidariska G. Handels T. ej lyckats öfvertyga mig om några af de mig under grofva utfall tillvitade misstag i min kritik i Sv. T. af hr kammarherrens bok. framträder nu författaren sjelf och berättar med högrest panna i er ärade tidning för i går, att hans i de beryktade brefven från söderns länder begångna misstag reducera sig till en obetydlighet, då han deremot har visat i en antikritik (som i parentes är lika full af fel, som hans bok), att hans kritikers misstag äro ganska många. Ja, nu får jag förklara, att jag är slagen — komplett slagen — af oblygheten i detta påstäende af den man, som upptäckt, att Belvedere har namn efter Apollo Belvedere, att Peterskyrkan kan sprängas med glycerin, att det finnes en målare Giovine (d. är den yngre) i Venedigs gallerier, att det finnes mosaiker på S:t Marcuskupolerna, att det finnes marmorlejon på Marcusplatsen, att Pompeji var Herculanums Masihugget, att Arnolfo di Cambio lefde 200 år efter sin död, att de romerska kungarne voro Romuli afkomlingar, att Romulus var son af Lavinia, att en amfiteater och en cirkus är detsamma, att Scipionernas graf kallas Columbarium, att det finnes en Julias Basilica, att Asinelli har byggt Torre degli Asinelli och så mycket, mycket mera! Och denne man har funnit en försvarare, lika oblyg och — i konst: historiskt afseende nästan lika okunnig som han! Säg mig, hr redaktör! Kan man annat göra än falla ned och säga: Jag är slagen! Ty jag är en svag dödlig, och det finnes i sanning en makt, mot hvilken äfven gudarne kämpa förgäfves, Stockholm den 7 Maj 1873. DL. Dietrichson. a Sk EN san At Sd