Aftonbladet – 7 maj 1873, sida 2

ela den qvinliga ungecomen Nnodiga KUH-di kaper för något mer ansvarsfullt uppdrag lge are sig i det enskilda eller offentliga lifet, att många torde finnas, som önskalut tt förskaffa sig de vidsträcktare kunskaer, som äro nödvändiga för att kunna er-lut ålla någon af de offentliga tjenstebefattingar, till hvilka numera icke endast mannen l äf ger tillträde, att för dessa qvinnor semiarierna icke äro tillräckliga, men att delte åt unga qvinnor, hvilka ämna bereda siglti illträde till vissa offentliga tjenstebefatt-sa ingar, bibringa nödiga högre insigter.ladi indamålet angifves sälunda tydligen, ochlat etta i öfverensstämmelse med rikets stän-de ers mening, väsentligen vara att beredalde len qvinliga ungdomen den förbättrade och jat ögre undervisning, som påkallas deraf attlsi ältet för qvinnans såväl offentliga som en-pi kilda verksamhet i senare tider ej obetyd-så igt vidgats. Såsom mera underordnadt och lt förbigående nämnes, att det, oberoende afli jenna hufvudsynpunkt, derjemte är för qvinri an i allmänhet af större vigt nu än förr ty tt få inhemta de elementarkunskaper, hvilka, ti töfver hvad folkskolan eger att meddela, ro behöfliga inom det enskilda lifvets flesta m rerksamhetsområden, och att de föreslagnalpD kolorna derför äfven få till uppgift att ät ti varande den, som af gossar inhemtas vid le lägre elementarläroverken. I hvad mån skulle nu den ifrågasatta or-v ranisationen motsvara det sålunda angifnalej vehofvet? K. M:ts proposition föreslår, attld )å statsverkets bekostnad må inrättas fyralb sBlementarskolor för qvinlig uvgdom, belägna s Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrkörfi sing. De skulle tills vidare bestå af trejf sttåriga klasser, afsedda för barn från 9 tilllr 2 år. Med skäl må här frägas, hvad man js kan ega sannolikhet att med sädana anstal-lr ter vinna. En bättre undervisning — det vilja vi gerna antaga — än de flesta hem s torde förmå att meddela åt nio till tolf årslv lickor. Deremot är det oss långt ifrånlfi klart, huruledes denna barnaundervisning s skulle kunna hjelpa dem, som vilja förbe-ld reda sig till något mera ansvarsfullt upp-lf drag i det enskilda lifvet eller till offent-)h liga tjenstebefattningar. För alla dessasÅ behof — och detta uppställes dock i sjelfva lg den kungliga propositionens motiver såsom h hufvudändamål — vore uppenbarligen enjSs högre offentlig elementarskolekurs af ojemnförligt större vigt. Den tidigare undervisningen intill tolfte året torde väl hemmen t vida lättare kunna besörja, hvartill möjli n gen hos icke få föräldrar sälla sig starka lh betänkligheter, helst medan saken är ny och n opröfvad, emot att sända flickor vid så unga s år från hemmet, för att i likhet med gos lf sar inackorderas på en främmande ort ochjin der få till det mesta sköta och reda siglk sjelfva. För öfrigt, då dessa offentliga sko-s lor naturligtvis i öfvervägande grad äro ämnade till de mera obemedlades tjenst, somjeg ej äro i stånd att bekosta en så god enskild r undervisning, som önskvärdt vore, i hem lr met eller i 8. k. pensioner, men då derasln anlitande, åtminstone för föräldrar som ejll äro bosatta i staden der skolan är belägen, o i alla fall måste medföra ej obetydliga kost-!2 nader, är det ganska naturligt, att mindreln bemedlade föräldrar skulle noggrant öfverväga den frågan, hvad de mot dessa kostnader skulle genom deg föreslagna treårss kursen vinna för sina flickors framtid, och nödgas besvara henne på ett sätt, som al: le skrämde från försöket. Den kungliga pro-!r positionen antyder visserligen, att skäl finnas, hvarför till en början endast treklassiga skolor böra upprättas, men förråder ej 1 med ett enda ord, hvaruti dessa skäl månde li bestå, hvarför vi, i saknad af kännedom härom, måste anse sjelfva grundtanken förfelad, emedan dess verkställande troligen! skulle snart nog utbilda den opinionen, att, sjelfva företaget — elementarskolor för flic-11 kor — vore förfeladt, hvilket alltid måste l) bli stt hinder vid försöken att förbättra,lc hvad som en gågg kommit på sned. I Till förebyggande af missförgtånd böra vi ll tillägga, att K. M:ts proposition visserligen!) betecknar de föreslagna skolorna såsom af-li sedda att efter behof utvidgas, liksom attlc äfven komiterade tänkt sig, att till en bör-l: jan borde medgifvas yederhörande att in-1 rätta treklassiga skolor, Men skilnadon är, i att komiterade, som anse föga vara vunnet: Is genom treklassiga skolor, föreslå det vilko6 ret, att kommunen förpligtar sig att inom il viss tid, ej öfverstigande fem år, hafva enl femklassig skola i gång, hvarjemte komite-l!1 rade tänkt sig en och annan femklassig sko Ii; las ytterligare utvidgning med ett af 3 ettåriga klesser bestående lyceum, i och! hvarmed ett (på reallinien) fullständigt elementarläroverk vore inrättadi, från hvilket lärjungarna, efter aflagd maturiletsezamen, knöde afgå till de banor, som redan äro, och de flere, som böra och antagligen snart skola blifvs för qvinnan öppnade, och förj! hvilka nämnda kunpkapspröfning kräfves. : Härmed vore vunnet att, segag numera lär l:; kareyrket, genom K. M:ts skritveise vå l sundhetskollegium af den 3 Jani 1870, blif-: vit för qvipnan tillgängligt, vid det full: ständiga qvinliga elementerläroyerket eleven blefve, utom hvad latinkunskapen angår förberedd till medicinska studier, samt vi-T. dare att för de offentliga befattningar, som ! komiterade anse böra upplåtas äfven åtli qvinnor (ett stort antal sysslor inom tele-: graf., post, tulloch räkenskapsyerken) hi men för hvilka, enligt kungörelsen ai den l; 13 Maj 1865, real afgängsexamen från li follständigt läroverk fordras, tillfälle till, nödig underyigning vid offentliga skolor vore åt den qvinliga ungdomen beredt. Der-l: emot leder den i k. propositionen föreslagna ! organisationen till intetdera af dessa mål:l de treklassiga skolorna, hvilkas framtida ut : vidgning endast nämnes såsom afsedd, förbereda nemligen icke lärjungen till dell banor, för hvilka studentexamen förutsättes ock hvilka dels äro, dels snart böra blifva l! för qvinnan tillgängliga, och de behöfvas ål. andra sidan icke för de offentliga befattnin-l gar, till hvilka lagstiftningen redan harl: öppnat tillträde för qvinnor, För de be-l fattningar t. ex. i postverkets tjenst, som l! qvinna nu kan erhälla, är det visserligen : ej nödigt att upprätta några flickskolor. : Genom k. brefvet den 10 Juli 1863 bemyndigades generalpoststyrelsen att till post-l: stationsföreståndare antaga qvinnor, endast l: med vilkor af uppnådd myndighetsälder och lämplighet för befattningen, och någral. särskilda kompetensvilkor föreskrefvos ej heller, när k. brefvet af den 28 Föbr. 1871 förklarade, att qvinnor, som befunnes lämp-l liga för bestridande af de å postanstalterna l: förefallande göromål, må af poststyrelsen kunna vid dylika anstalter användas så-: väl till extra biträden med arvode ä stat,l som ock till tillfälliga biträden med arvor-l: den af de för sådant ändamål i aflönings-: staten uppförda anslag. Och likaså i andra dylika fall. : N Enligt vår mening är sålunda den kungl. l. propositionen i hufvudsak oantaglig. Äfven l! i åtskilliga jemförelsevis mindre betydande l! enskildheter föranleder den anmärkningar. ! Att förlägga samtliga de fyra första skor l: lorna i mellersta och södra delen af lan-( det. som är rikt utrustad med kommunika-: j i