Aftonbladet – 6 maj 1873, sida 3

DANMARE. Sedan vensterns bekanta dagordninga blifvit voterade i folkethinget, och den stor misstroendeadressen följt derpå, hade dett: parti spännt bågen så starkt, att man såg sig nödsakad att göra en yttersta kraftan strängning för att, såsom 6n af denna sida talare helt uppriktigt yvtrade, rädda äran Partiet beslöt alltså att genom attförkasts finanslagen tvinga regeringen att afgå. Mei detta försök tog en snöplig ändalykt. Par tiet lemnade, då det gällde, sina ledare sticket, och följden blef ett nederlag vit tredje läsningen af finanslagen natten mel lan den 3 och 4 dennes, då vid omröstning denna lag antogs med 61 röster, men för kastades af endast 39. Vensterns parlamen tariska kampanj slutade såleder med et fullkomligt fiasko; och ändock hade desi ställning vid valen den 20 Sept. varit så stark, att man icke kunnat vänta sig en st stor omkastnirg efter så kort tids förlopp Diskussionen vid finanslagens tredjo läsning öppnades af Berg, som föreslog lagens för kastande, ej af finansiella, utan politiska skäl Folkethinget hade ji tre är arbetat tillsam mans med den nuvarande ministeren, men utan frukt, emedan thingets moderata önsk niägar på flere områden blifvit tillbakavisa de. Sä var fallet med de kyrkliga re formerna, med skollagep, den kommunal: rötsrätten och reformerna i landtboförhål laadena. Icke heller hade man velat med gifva folkethinget den öfvervigt öfver lands thinget, som talaren ansåg vara den mo raliska grundtanken i författningen. Der för måste regeringen bort, och msdlet der till vore finanslagens förkastande. I samms anda talade MM. Pedersen, Tange, Boisen, Al berti, J. A. Hansen, Tauber m. fl. I dennz sidas anföranden var det fåfängt pott. Sökt någon tanke, något betraktelsesätt, som höj de sig öfver de hvardagligaste fraser. Grund lagsförändring, beröfvad frihet, landstbin gets ofolklighet, sjelfstyrelse, folkets vilja bristande tillmötesgående — så läto slag orden, Å andra sidan varnade Schjörring att införadet parlamentariska systemet. Han visste väl, att sådana sträfvanden funnos : Norge, men det var tvifvelaktigt, huruvids icke parlamentarismens genomförande de skulla göra landet till republik, och det vsi likaledes tvitvelaktigt, huruvida Norges framtida utveckling skulle fortgå lika vä under den nya statsformen som under der gamla. En skattevägran vore ett vapen som endast borde tillgripas mot en afgjord frihetsfiendtlig minister, men detta vore in galunda den np varande, — Finansminister