PIIKSUOUI CLUL IUISIK LIA UL Ua paUuL HUL MUD SJU Valt konungadömet, så vida det icke vill upp-1 fylla de der nödvändiga krafven; menls gent emot Landsthinget bryr man sig ej.1 om några försigtighetsmått; dess betydelsel, tillintetgöres med ett penndrag. 1 Vensterns dristiga uppträdande har hit-:i tills i intet hänseende krönts med framgång. 1 Redan vid adressens föredragande i Folke lc thinget ledo dess upphofsmän ett afgörande nederlag i debatten. Här riktade den motsatta sidans män en förkrossande kritik mot vensterns politiska färd öfverhufvud. Särskildt utmärkte sig f. d. finansministern Fengers anförande genom en skarp och träffande analys af det danska folkpartiets egenskaper: dess brist på ledande grundsatser i stort, desa fasthängande vid partiintressen och benägenhet för småaktigt käbbel om obetydligheter. Härpå följde Landsthingets adress till konungen, deri tillkännagifves att thirget för sin del icke har funnit någon svårighet vid att samverka med regeringen på ett för fäderneslandets väl frukt bringande sätt.s Mot Folkethingsmajoritetens anspråk iolägger Landsthinget sin protest i följande ordalag: Landsthinget kan i Fölelsen af sin Stilling som den ene aflj:; Folkerepresentationens ligeberettigede Afdelinger ikke tilbageholde, at det maa ansee l: det som en Betingelse for Samfundets rolig fremskridende Udvikling, at det ene Thing ikke gjör Krav paa, at Deres Majestets Regjering udelukkende skal söge sin Stötte hos dets Fleertal. Vi maa tvertimod anseel: enhvar varig frugtbringende Samvirken mellem Regjering og Rigsdag for umulig, naar:; Fleertallet i et enkelt af Thingene imod Grundlovens Ord og Menivg vil tilegne sig afgjörende Indflydelse paa Ministeriets Sammensetning. Vidare anser sig Landsthinget knnna med full förtröstan uttala at det aldrig vil gjöre noget Skaar i det danske Folks Tillid og Kjerlighed til dets Konge, at Deres Majestet; for at betrygge en rolig Samfundsadvikling, krattig haevder den frie Udövelse af Deres utvivlsomme grundlovsmessige Rettigheder, og Landsthinget, hvem den lykkelige Lösning af det i Folkethingets Adresse til Deres Majestet berörte Spörgsmaal om : Forbholdet til de danske Sönderjyder visselig ikke ligger mindre varmt paa Hjerte end Fölketbinget, ser heri den. sikkreste : Vei til Opfyldelsen af dette alle Danskez felles Haab — Denna adress antogs i Landsthinget med 44 röster mot 8. Afl thingets medlemmar voro 12 frånvarande och 2 afhöllo sig frän att rösta. Samman: räknar man, såsom tillbörligt är, rösterna l: i båda tingen, visar det sig att regeringen ännu har pluralitet i hela riksdagen, nemligen 78 mot 63. . Under dessa förhållanden var det lätt att förutse huru svaret skulle utfalla från konungamaktens sida. Konungen tillbakavisar i värdiga och bestämda ordalag vensterns kla. gomål emot ministeren och lägger skulden förl riksdagsarbetets sena gång på de klagande sjelfve, i det att adressen er udgaaet af en Miskjendelse af den ved Grundloven givne forfatningsmessige Ordning, med hvilken det staaer i bestemt Strid, at det i Adressen: kun fremheves som en nödvendig Betingelse for en frugtbar Samvirken imellem Representationen og Regjeringen, at denne er i Overeensstemmelse med Folkethinget. Det er vor Overbevisning, at det netop er denne Miskjendelse, som vesentlig har fört til, at Haabet om en saadan frugtbar Samvirken ikke er gaaet i Opfyldelse saa fuldt, l; som det kunde önskes.Konungen uttalar: derefter sitt förtroende till ministåren samt vill icke uppgifva hoppet, att Folkethinget, lt erkännande det kraf, som fäderneslandets ls: väl ställer på en tillmötesgående samverkan l1 af alla goda krafter, skall veta att egnali sitt biständ åt genomförandet af lagstift-1 ningsarbetena. I sitt svar på Landsthingets adress be le tonar konungen uttryckligen sin faste ogli uforanderlige Villie, at lade alle de Rettig-s heder, der grundlovmessig tilkomme enhver 1 af Rigsdagens Afdelinger, skee Fyldest uden lc Indskrenkning. — Genom dessa svar harl: statschefen häfdat Landsthingets lika berät-ls tigade ställning och hela författningens rätts11 grundval. Vensterns första stormlöpning . met regeringen hade alltså. snöpligen miss-c lyckats, och bondeministeren J. A. Han-lr sen—Berg synes tillbakaskjuten i ett myc-1 ket aflägset fjerran. 1 1 t 6 J 8 2 t z t s r t e j Emellertid sporrade det lidna nederlaget de slagne till nya ansträngningar. Den 6 April utfärdade den förenade vensterns bestyrelse sitt i vår föregående artikel omnämnda upprop till valmännen, deri anklagelserna emot ministåren förnyas i våldsamma ordalag. Uppropet slutar med en förutsägelse, att, såvida regeringen fasthåller sin mot folkfriheten fiendtliga ståndpunkt (!), måste kampen förr eller senare föras från thinget ut till valtribunerna. — Knappast vet man, om man bör le eller harmas öfver detta oförsynta tal om den nuvarande regeringens fiendtlighet mot folkfriheten. I Danmark, ett af de friaste land på jorden, fö-t res ett sådant språk af några djerfva parti-Ås höfdingar, som sjelfve —i trots af alliansen ån med Björnbakkarne, det politiska trälsin lt nets representanter — icke lyckats uppnå ls majoritet vid riksdagen; hvadan de ingalun-lt da kunna anses såsom sjelfskrifne målsmän dc för det danska folkets uppfattning. af efolk-l, frihetens kraf, Hvar och en som eger nä l1 gon kännedom om förhållandena vet, attldå den förenade vensterne på intet vis repre-lg senterar hela folkets, d. v. s, alla samhälls-c klassers åsigter. Det är företrädesvis enlr del af bondeståndets önskningar, som fått lf uttryck hos det nämnda partiet, hvars ställ 1 ning härutinnan, liksom i åtskilligt annat, 1l påminner om vårt inhemska landtmanna-s partis ställning till svenska folket i desslr helhet. 1 Af uppropet till valmännen finner man, ll att venstern gjort sig beredd på en upp-t lösning af Folkethinget med derpå följande f ny valstrid under sommaren. Otvifvelak-ly tigt hade regeringen nödgats skrida tillls thiogets upplösning, såsom en sista utväg, li såvida vensterns ledare lyckats genom-ig drifva finanslagens förkastande. Hade par-s tiet gjort bruk af detta vapen, skulle he-lt la förvaltningsmaskineriet råkat i stock-s ning. Men just då particheferna spändelt k V 1 i p a I 8 Vv B t 8 b e GC I ö t E a a n bågen som hårdast, för att rikta ett dödandejk skött emot regerignen, brast vapnet ideras hand. Vid den tredje behandlingen af fi nanslagen i Folkethinget den 2 Maj blef la ji gen efter elfva timmars debatt antagen med 61 röster emot 39, såom telegrammen redan ja meddelat. Den politiska betydelsen af detta. voteringsresultat: bör ej underskattas, Ven: sterns anförare hatva, i trots at alla osparda ansträngningar för att upprätthålla manstukten inom partiet, lidit ett afgörande och förödmjukande nederlag just uti sjelfva hufvudfrågan. Det har visat sig, att deras auktoritet och inflytande såsom chefer varit icke obetydligt ringare, än de sjelfve förestält sig. Af de 55 röster, öfver hvilka venstern vid andra tillfällen kan förfoga, hafva denna gång ieke mindra än 16 skilt sig från oppositionen och anslutit sig till den regeringsvänliga sidan. De nationala partigrupperingarna inom Folkethinget hafva. seorat och ministerens ställning är