STOCKHOLM den 6 Maj. De i gårdagens artikel omnämnda åtgörandena af det danska Folkethingets flertal sprida ett klart ljus öfver den s. k. förenade vensterns politiska ståndpunkt och syften. Vi skola derföre egna dessa åtgöranden en något utförligare granskning. (1 Den till konungen framlemnade misstrot endeadressen inledes med ett påstående, som le från motpartiets sida genast tillbakavisades,n såsom innebärande en stor och uppenbar !fi osanning, Venstern yttrar: DB förlti tre år sedan ministeren Frijs, i följd af enjs omröstning i Folkethiuget, hade till E. M.jl ingifvit sin begäran om afsked, uttalade jb Folkethinget i en dress till E. M. sitt hoppb om en fruktbar samverkan med E. M:s re-j sering och sin beredvillighet till ett sädanto samarbete. Med anledning häraf erinrar o Dags-Telegrafen om det historiska faktum, n att ministåren Frijs icke trädde tillbaka på ll grund af den här åsyftade omröstningen.u Tvärtom förklarade dess chef, så tydligt som f slikt kan ske, före omröstningen, att ministe-då ren ämnade begära sitt afsked, vare sig attlomröstningen utföll för eller emot dess önsk-11 ningar. Då så förhåller sig, kan venstern t naturligtvis icke åberopa den nämnda mini-f sterens afgång såsom ett prejudikat till för-!n mån för yrkandet, att den nuvarande mini-jö steren borde vika för oppositionens miss-n troendevotum. Hvad adressens första af-lk delning i öfrigt beträffar, söker Fedrelan-w det visa, att nästan hvarenda sats i deu-f samma antingen är osann eller innehållerk nägot, som kan med giltiga skäl bestridas.2 Särskildt är det, som Gud och hvar man ji vet, alldeles osant, :att Folketbinget underf den föregående och isynnerhet den inneva lf rande sessionen med geraing ådagalagdtdc den beredvillighet att samverka med mini-t ståren, som det utlofvade är 1870. Thinget har tvärt emot så tydligt som nägonlt lagstiftande församling öfverhufvud kan göra 1 det, lagt i dagen sia nyckfulla omedgörlig-jt het och sin brist på god vilja. Såsom deli mest i ögonen fallande bevis härför nämner s Fedrelandet vensterns uppträdande förli-: det år mot lagförslaget om en inkomstskatt samt i år mot ministern Halls förslag till en ny skollag. Det sätt hvarpå venstern mottog det sistnämnda lagförslaget, hvars bebädande förlidet är den ähörde med bifall, är, yttrar Fedrelandet, fullkomligt tillräckligt för att ädagalägga osanningen af det päståendet (i adressen), att venstern icke gjort motstånd mot nägot förslag, derföre att det utgått från en minister eller en minister, gom icke var ett uttryck af thingets flertal, utan som var illa sedd af detsamma. Adressen går vidare med den förklaringen, att det emellertid icke är Folkethinget tillåtet att hos sig och folket vidmakt. hålla ett hopp, som erfarenheten har tillintetgjort. Beskaffenheten af detta tillintetgjorda hopp angifves utiföljande långsläpiga tirad, som vi meddela i dess danska ordalydelse: Opfyldelsen af det konstitutionelle Monarkies nödvenadige Krav, att Regjeringen er i Overeensstemmelse med det af den almindelige Valgret ndgaaede Thing, og at dens Forberedelse og Ledelse af Lovgivningsverket fölgelig skeer med det Formaal for Öje, som Folket ved Valgene at sine Representanter har tilkjendegivet som sine, er af afgjörende Betydning for Samfundets indre Udvikling, som kun under denne Forudsetning kan blifve rolig fremadskridende og heldbringende, og derigjennem tillige for Danmarks Forhold till de danske Sönderjyder, da en sund og harmonisk indre Udvikling maa vere det bedste Middel til at styrke de nationale og aandelige Baandj mellem de ved den nuvzarende Statsgrendse adskilte Danske, og til at lette en Regje-l. ring Arbeidet under dens Bestrebelser for at hidföre den tilfredsstillende Lösning afl: det slesvigske Spörgsmaal, hvorom Deres Majestet i Throntalen har udtalt det Haab, der deles af hele det danske Folk. ; Tydligen hafva vi här framför oss hufvud-: summan af den förenade vensterns politiska trosbekännelse i ett om just ej stilistiskt vällyckadt, så åtminstone begripligt sammandrag. Dess värre röjer sig uti det anförda stycket samma oklarhet rörande vissa politiska grundbegrepp, som man blifvit van att päåträffa äfven hos andra fölkpartier än det danska. Först och främst ligger det förl: öppen dag, att hvad adressens författare yttra om den konstitutionella monarkiens nödvändiga kraf, beror på en otillbörlig sammanblandning af denna form af monarki l: med det parlamentariska styrelsesättet. Hvad: som gäller om detta sistnämnda, kan derföre . icke utan vidare öfverflyttas på den först nämnda; snarare kunde det sägas, att den konstitutionella monarkien och parlamentarismen, båda följdriktigt genomförda, äro till en viss grad hvarandras motsatser. Visst är, att konstitutionella monarkier funnits och väl alltid skola finnas, hvilkas nödvändigal. kraf ingalunda lemnats ouppfylda, i trots af att parlamentarismen hvarken vunnit erkännande såsom teori eller tillämpats i detl praktiska statslifvet. 4 Försöket att anknyta den nordslesvigska frågans lösning till framgången af vensterns planer har mötts af ett starkt ogil-lÄ lande. Svårligen kan adressens utlåtande il denna punkt betecknas annorlunda än som l: ett agitatoriskt påfund med det genomskinliga syftet att slå an på den känsligaste strängen i den danska nationens hjerta: hoppet om upprättelse för den blodiga oförrätt, som tillfogats Danmark af Tyskland. Såsom en dylik partimanöver uppfattas adressens i fråga varande strof bland annataf den nordslesvigska tidningen Dannevirke, Sönderjydarnes trofaste målsman inom pressen, som med anledning häraf funnit sig föranlåten att gifva venstern en allvarlig tillrättavisning. Det ärförsta gången, yttrar Dannevirke, som ett parti i konungariket har pästått, att den nordslesvigska frågans lösning skulle gå lättare för sig, om partiet komme till makten. Tidningen vill icke uttala någon mening om huruvida hrr I. A.j( Hansen, Berg och konsorter böra anses il. stånd att leda underhandlingarna med furst!! Oe XK XV