Aftonbladet – 1 maj 1873, sida 3

ri förordning i omförmälda afseenden blifvit utför. 1 j dad, sådant förvärf må anses ogiltigt, och förI värfvaren förpligtad att, inom förelagd viss kort tid, det sålunda förvärfvade till svensk undersåte afyttra. vid äfventyr. om sådant ej iakttagits, att genom vederbörandes försorg fastigheten eller rättigheten oförtöfvadt på offentlig tjauktion försäljas till sådan k re, 80! rättivad att den innehi köpeskillingen. sedan q dragits, utbetalas till den, för hvars räkning fastigheten eller rättigheten sålunda blifvit försåld ; dels, att, derest i ett eller annat fall skäl förekomme att åt någon enskild person, som är främmande makts undersåte, meddela tillåtelse att i Sverige förvärfva och besitta fast egendom, dervid likväl såsom vilkor borde bestämmas, att sådan enskild person skall inom förelagd kort tid, men senast inom 5 år efter tillåtelsens meddelande söka svensk medborgarerätt. med de deraf följande skyldigheter och rättigheter, allt vid äfventyr att fastigheten eljest försäljes efter hvad derom här ofvan sägs; dels ock, att främmande makts undersåte, som l under ofvannämnda vilkor erhållit K. M:ts tillåI telse att fast egendom härstädes förvärfva och i i illstädjas afverka skog till afsalu. innan han blifvit till svensk medborgare antagen. Utskottets ordförande hr Faxe, med hvilI ken hr de Mare instämt, har uti häremoj plafgifven reservation föreslagit, att motionen må i så måtto bifallas, att riksI dagen beslutar, att i skrifvelse till K. M:t. med .lomförmälande af de betänkligheter, som. på sätt I nyss anfördt blifvit, hos riksdagen uppstått i fråga om medgifvande för utländska bolag att här i riket förvärfva och besitta fast egendom eller här ejer bergsbruk eller bedrifva skogssfverkning, tillika, dels uttrycka de åsigter: att sådant tillstånd hädanefter icke bör beviljas för utländska bolag eller handelsfirmor eller föreningar af dylika; att utländingar icke må ega att här i riket bilda eller såsom delegare ingå i förut bildade I bolag. som ha till föremål att bedrifva jordleller skogsbruk eller idka bergsbruk, med mindre de dertill erhålla K. M:ts tillstånd. på sätt om utländings förvärf af fast egendom redan är stadgadt; att utländingar icke må i sådant bolag deltaga för mer än hälften deraf; hvarjemte vid tillstånI dets meddelande alltid borde bestämmas den anIdel. som hvarje särskild utländsk delegare tillllåtes att innehafva; att bolaget i alit, som rörer dess verksamhet och tillhörigh ter samt ansvarighet på grund af l ingångna förbindelser. skall vara underkastadt svensk lag och skyldigt att svara inför laga domstol i Sverige; att bolagets beslut. för att medföra laga verMn skola vara fattade vid bolagsstämma här i I riket; att den, som i egenskap af disponent förvaltar bolagets egendom eller förestår dess affärer. skall vara svensk undersåte samt lagligen berättigad att vid domstolar och andra embetsmyndigheter svara för bolaget; att enskild äng som erhåller tillstånd att här i riket förvärfva fast egendom, alltid skall hafva ett i orten bosatt ombud, som är svensk undersåte och vid alla tillfällen, då egaren ej personligen sig i riket uppehåller, skall vara behörigt, att i angelägenheter, som röra nämnda egendom, vid domstolar och andra embetsmyndigheter å egarens vägnar svara, på sätt och vid påföljd, som för norsk undersåte i dylikt fall är stadgadt; att dessa bestämmelser och allt hvad som är eller varder stadgadt i fråga om utländings rätt att här i riket förvärfva och besitta fast egendom äfven skall i tillämpliga delar gälla i fråga om malmfält, grufvor och skogar. jemväl der brukningsrätten icke är förenad med eganderätt till jorden eller grunden. att afhandling, hvarigenom utländing här förvärfvat fast egendom eller nyttjanderätt till grufva eller skog. utan att han dertill undfått K, M:ts nådiga tillstånd, skall såsom ogiltig anses och att. i följd deraf uppbud å fastigheten eller inteckning i nyttjanderätt icke må beviljas; dels ock anbålla, att K. M:t, om dessa åsigter godkännas, täcktes genom allmän författning meddela dermed öfverensstämmande och i öfrigt erforderliga föreskrifter i ämnet; dock att hvad sålunda varder förordnadt icke medför någon inskränkning i de rättigheter, som äro norsk undersåte medgifna, ej heller rågon rubbning i den rätt till besittning af fast egendom eller till grufvedrift eller skogsbruk. som i behörig ordning redan blifvit utländsk undersåte beviljad ; likasom derigenom icke göres någon ändring i hvad uti allmän lag är stadgadt, avgående utländings rätt att här i riket taga arf. Sammansatta Bankooch Lagutskotte har, uti under den 28 dennes afgifvit utlåtande n:o 2, med anledning af en utaf hr Wijkander afgifven motion hemställt, dels att 2 1 i Lagen för rikets ständers bank af den 1 Mars 1830 må erhölla föl jandr förändrade lydelse: Banken vare skyldig att, närhelst sådant påfordras, sina sedlar efter ordalydelsen med silfver eller guld inlösa. dels att 2 af berörda lag må till följande lydelse förändras; Vägrar banken, under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet inlösa, må den, som sedel innehafver, derom göra skriftlig eamälan hos K. M:ts och Rikets Svea hofrätt, hvilken — — — oförändradt. Uti afgifven reservation af hr A. Philipsson, med hvilken grefve J. O. Mörner, J. J. Ekman, Sven Nilsson och Westerdahl instämt, yrkas deremot att förbemälta 1:sta lå af nämnda lag må komma att lyda sklunda: Banken må äfven utgifva sedlar å svenskt guldmynt, enligt den vid innevarande riksdag untagna lag om rikets mynt. Dessa sedlar skola efter deras lydelse vid anfordran inlösas med guldmynt. . Sammansatta stats och lagutskottet har wi afgifvet utlåtande nr 2 afstyrkt de af hrr J. A. Gylensvaan, E. Olsson, A. Andersson och C. E. Hjelm väckta motioner rörande lindring i vägunderhällsskyldigheten. Konstitutionsutskottet har zistyrkt de af br S. A. Wallenberg väckta motioner dels om tidens för riksdags sammanvaro inskränkande till 3 månader, dels om sådan förändring af 60 och 65 2 R. O., att omröstning i kamrarne skulle ske öppen efter nampupprop, samt att vid paria vota frågan för den riksdagen skulle hafva förfallit, — Reservation mot motiveringen till uteskottets beslut i fråga om den förstnämnda motionen hafva afgifvits af hrr Huss och Lyttkens; hvarjemte reservationer mot beslut i sistnämnda frögor äro anmälda af hrr Hallenborg, Tersmeden, Q. Jönsson, P. Nilsson, M. Huss och 8. Jonsson. Hr Ehrenborg har låtit anteckna att han genom en tillfällighet varit hindrad att närvara den stund, då sjelfva afgörandet egde rum,