Diskussionen i anledning af väckt fråga om allmänna bevillningens ock öfriga till riksgäldskontoret nu ingående uppbördsmedels leverering till statskontoret samt om öfverflyttande till sistnämnde embetsverk af den riks gäldskontoret ännu tillhörande befattning med endel af tillextra stats regleriagen hörande utgifter m. m. Hr Jöns Rundbäck, som inom utskottet reserverat sig. erhöll först ordet. Tal. hade icke kunnat instämma i utskottets åsigt att icke vilja öfverflytta samtliga lånen till vissa bestämda föremål, med undantag af lånen till enskilda jernvägsanläggningar, från riksgäldskontoret till statskontoret, emedan. utan en sådan anordning, det gemensamma ändamålet, förenkling i förvaltningen och lättad öfversigt af statens inkomster och utgifter, icke kan uppnås. En reform vore nu å bane och det tycktes derföre tal.. som borde man icke underlåta att taga steget fullt ut, hvarigenom man kunde komma till säker insigt om huru stor tjenstepersonal, som.i.de olika kontoren är erforderlig... Att misshushållning med arbetskrafter för närvarande eger rum i detta embetsverk, kunde icke förnekas, då ej mindre än 17 tjenstemän äro der engagerade endast för att sköta dessa smålåu, som mycket väl kunna öfverflyttas till statskontoret; Då nn dertill komme, attstatskontoret förklarat att från dess sida intet hinder möter för att bland annat. äfven öfvertaga..befattningen med ifrågavarande Jån, och då riksgäldskontorets verksamhet derigenom kunde inskränkas till att ombesörja liqviden af statens gäld, upplånvingen till jernvägsbyggnader och förvaltnivgen af riksdagens ekonomiska angelägenheter under och mellan riksdagerne, anhöll tal. om kammarens bifall till det vid hans reservation fogade förslag, enligt hvilket riksgäldskontorets fordringar, med undantag af lånen till enskilda jernvägsanläggningar. skola på statskontoret öfverlåtas samt. de anslag och lån, med undastag af anslag och lån till enskilda jernvägsanläggningar, som under innevarande och kommande riksdagar anvisas, skola från statskontoret utbetalas. Frib. von Schulztnheim instämde uti påstå. endet att riksgäldskontoret laborerar med en alltför stor tjenstepersonal. som derför mycket gerna kunde betydligt reduceras. Tal. trodde för öfrigt att indragningar kunna göras äfven i många andra verk och rekommenderade, såsom ett första steg dertill, att nedrifva en del öfverflödiga mellanväggar i embetslokalerna, då man snart skulle finna, att det är alldeles öfverflödigt att så godt som hvar och en ordinarie tjensteman skall sitta med sin särskilda expedition och i följd deraf sina särskilda biträden. Man kundq i detta fall taga exempel af Stockholms enskilda bank, der, till följd af det merd samfälda arbetet, det hela på ett ntmärkt och för allmänheten i alla afseenden beqvämare sätt skötes med en jemförelsevis obetydlig arbetsstyrka. Instämde i hr Rundbäcks förslag. Hr Hedin förvånade sig öfver att icke hr finansministern velat begagna det stöd, han i representationens uttalande eger, för framställande af ett mera genonigående förslag om inskränkningar i fråga om riksgäldskontoret. Ännu mera förvånande vore det dock, att icke ens statsutskottet härutaf begagnat sig. Den nu föreslagna åtgärden vore nemligen endast en half åtgärd, men talaren hoppades att man inom den aldra närmaste tiden skall taga steget fullt ut med afseende på det ifrågavarande verket och yrkade emellertid bifall till hr Rundbäcks förslag med den förändring, att nadantagen för lån till enskilda jernvägsanläggningar.derur måtte uteslutas. Hr Gumelins instämde i detta yrkande, som ock af kammaren biträddes:, j För utskottets förslag yttrade sig deremot hrr C. A. Larsson, frih. Fock, statsrådet Wern och h Peter Olsson.