Aftonbladet – 28 april 1873, sida 2

nodet hos befolkningarna i Catalonien och kiograt den skräck, som insurgenterne örstått att injaga hos dem. Alkalderne och nunicipalråden på de särskilda orterna i ämnda provins låta nu icke mera påtvinga ig krigskontributioner af insurgentbanden. teneral Nouvilas, om hvilkens operationer an länge varit i okunnighet, säges stå cke långt från franska gränsen vid Ogarun i provinsen Guipuzeoa. Enligt ettcarstiskt telegram skall myteri ha uppstått land hans trupper. Några franska tidninar uppgifva, att den nye öfverbefälhafvaen Velarde skall ha begärt afsked till följd f att regeringen icke gifvit honom tilläckligt understöd i hans bemödanden för isciplinens äterställande. Någom bekräfelse härpå har man emellertid ännu icke. Itt carlisternes sak icke står särdeles väl yckes för öfrigt framgå dera, att, enligt anommet telegram, don Carlos broder Alhonso jemte den carlistiska generalstaben ått öfver på franskt område. Flere holländska tidningar, bland hvilka len i Utrecht utkommande Rotterdamsche Jourant, uttala i starka ordalag det pinsamna intryck, som de senaste händelserna på Sumatra framkallat i Holland. De förebrå egeringen, att hon genom sin sorglöshet ar komprometterat de vigtiga intressen, som jär stodo på spel. De gifva henne helt och vållet skulden för nederlaget och de följder et kan komma att medföra. Det måste ;mellertid anmärkas, att dessa tidningar i Ulmänhet äro fiendtliga mot regeringen och lerföre benägna att öfverdrifva: fakta. Det Amsterdam utkommande Handelsblad för tt mera moderat språk. Det betonar, att nan ännu lika litet känner orsakerna till sriget som till ået lidna nederlaget och att historien om holländarnes eröfringar i Ostndien svåra motgångar ofta varit förspelet ill stora segrar. : Samma tidniog uppmanar illika regeringen att icke dölja nögonting ör nationen och lofvar henne alla goda par ;rioters understöd, om hön kan visa; att criget blifvit hente påtvunget och att, om let i början blifvit illa fördt, detta icke är hennes fel. Haru härmed än vå förhålla sig, så är orou i Holland mycket stor, och kamrarnes session, som öppnades. den 22 l:s, kommer denna gång sannolikt att blifva mycket stormig. —Ealigt ett meddelande af kolonialministern till kamrarne har holländska hären vid anfallet på fästet Kraton föriorat 7 officerare och 38 man; 25 officerare öch 283 man sårades. Expeditionstrupperna skola ha blifvit tillbakaslagna till Padang. Rykten äro i omlopp om att uppror utbrutit på åtskilliga punkter Sf Sumatra. Då holländarnes strid med Atschin för rärvarahde Bdrager sig hela Earopas uppnärksamhet, men förhållandena inom sistnämnda stat hos oss i allmänhet äro föga ända, vilja vi om desamma meddela följande närmare upplysningar: Landet Atschin utgör den nordliga delen af ön Sumairs, hvars södra del tillhör det: nederländska Ostindien. Nämnda land, hvilket bär samma namn som dess hufvudstad, var fordom ett mäktigt rike. Ännu ivåra dögar anser man, att dess folkmängd icke är mindre än 3 millioner, af hvilka en treåjedel malajer. Atschineserne bekänna sig, ätminstone till namnet, till mohammedanska religionen. Deras beherrskare, som kallas sultan, gör anspråk på att vara sultanens i Konstantinopel förste vasall. Sultanens myndighet är mera nominel än verklig. Makten. ligger hufvudsakligen i de lokala höfdingarnes händer, hvilka faktiskt äro nästan oberoende. Det öfriga Sumatra, som lyder under Hol land, styres dels af holländska guvernörer, dels af infödde vasallfurstar. I början af sjuttonde ärhundradet var det som holländarne i dessa trakter undanträngde portugiserne, hvilka före dem satt sin fot inom desamma. År 1602 kom en atschinesisk beskickning till Nederländerna ocbjsökte prins Moritz af Oranien i hans läger utanför de Graaf, hvilken stad han då belägrade. Sedermera uppträdde England på Sumatra. Det afslöt till ceh med i början af detta ärhundrade etc fördrag med sultanen i Atschin, hvilket tillförsäkrade engelska handeln ett strängt moBopol. Detta monopol upphörde år 1824 i kraft af ett fördrag, som detta är afslöts mellan England och Nederländerna. Den hkolländska kölonialstyrelsens förhållanden till konungariket Atschin voro på senaste tiden reglerade genom ett fördrag åf år 1857, i hvilket sultanen af Atschin tillförsäkrade Nederländerna samma behandling som de mest gynnade nåtioner och förbasd sig att undertrycka sjöröfveriet bland sina undersäter, Den rättighet och skyldighet, holländska regeringen hade, att göra bestämmelserna i detta sedermera så illa iakttagna fördrag respekterade hade blifvit särdeles trängande, sedan hon mot afträdandet af det holländska Guinea hade förvärfvat alla Englands rättigheter på Sumatra och ätagit sig förbindelsen att skydda de främmande konsulerne derstädes afalla nationaliteter. Förnyade steg hade blifvit tagna, i synnerhet sedan är 1871, för att af sultanen i Atschin utverka undertryckandet af det rötfvarväsende och-i-synnerhet sjöröfveri, för hvilket hans stater voro em härd. Dessa steg leddeicke till något annat resultat än löften och vänskapsförsäkrivgar å sultanens sida, hvilka voro formulerade i hyperboliska uttryck af en helt och hållet orientalisk artighet; men de ledde icke till någon verklig upprättelse. Slutligen i sistl. Februari månad beslöt det indiska rådet att skicka sin vicepresident, eskorterad af en aktningsbjudande väpnåd styrka, såsom kommissarie till Atschin. Det är sultanens vägran att mottaga denna militäriska, beskickning, gom tyckes ha varit åen närmaste orsaken till krigsförklaringen. De ryska trupperna närma sig allt mera Khiva. Den samtidigt med fälttåget möt Khiva företagna ryska expeditionen mot turkomannerne, som hade till ändamål att straffa dessa för deras ströfcåginpåryska området, började den 12 i förra månaden, Efter att flere gånger ha anfallit och slasit de turkomanniska horderna, återvände befälhafvaren för denna expedition; Markooff öfver Achkala, en persisk gränsfästning vid floden Gurgan, der man tillät hoNN ÅR re RO ÅA on Nn RR VR ERA Al RR