Aftonbladet – 26 april 1873, sida 2

velseförslag rörande utsträckning. a pen sionsrätten för folkskolelärare. De parisiska tidningarna sysselsätta sig alltjemt uteslutande med det fyllnadsval, som l; i morgon kommer att ega rum till nationalförsamlingen. Om frågan gälde utväljandet af en ny president, kunde man icke utyeckla mera ifver, och valet niellan den monarkiska eller republikanska styrelseformen kunde näppeligen åstadkommit en större splittring inom partierna än frågan om huruvida Remusat eller Barodet borde under de få månader, som återstå för nationalförsamlingen, representera staden Paris. Denna splittring framträder bjertast inom det republikanska partiet, af hvilket flera framstående: personligheter yttrat sig till förmån för Remusats kandidatur. Nu senast har äfven pationalförsamlingens förre president Jules Grevy förklarat sig gilla REmusats kandidatur. Denna förklaring, hvilken väckt mycket uppseende och sannolikt kommer att tynga håråt i vågskålen till förmån för utrikesministerns val, är väsentligen at följande lydelse: Hvad republikens befästande angår, är Barodets val ett stort misstag. I den kinkiga ställning, i hvilken regeringen befinner sig genom partistriderna i nationalförsamlingen, behöfver hon all den styrka, som kan erhållas, för att kunna bjuda republikens fiender . spetsen, och icke en olämplig varning, som skulle blifva ett nederlag för henne eller tillfoga henne ett farligt sår. Det är dessutom mycket farligt, att då landet nyss blifvit befriadt från sitt tvång och håller på att tillegna sig den styrelseform, som är bäst lämpad för dess sociala ställning — den enda som kan göra ett slut på revolutionernas era och jemte ordning, fred och frihet återgifva det dess välstånd och storhet — förskaffa svepskäl åt dem, som söka oroa det och störta det. tillbaka i oordning. Till följd af dennal Grevys förklaring, har yttersta venstern utfärdat ett manifest till förmån för Barodet, i hvilket yttras: Öfvertygade att folkrepresentanternes pligt snarare bestått uti att i aflägga räkenskap för sina kommittenter än att gifva dem råd med afseende på valen, har vår första känsla varit att förhålla oss neutrala. Några offentliga mäns uppträdande — män som vi för öfrigt högakta — tvingar oss dock att bryta vår tystnad. Före början af valperioden hafva vi, alltid lifvade af de känslor för, Thiers regering, som ha förskaffat henne vårt bistånd vid afgörande tillfällen, fäst hennes uppmärksamhet på farorna af Remusats kandidatur och vi ha lifligt uppmanat henne att icke framställa den. Regeringen har envisats. Den officiella karakteren och den tvetydiga betydelsen af denna kandidatur tillåta icke departementet Seines republikanska valmän att antaga den. Vi kunna derför icke, utan att svika våra pligter och demokratiens intressen, understödja Remusat. Viha gifvit vårt bifall, såsom valmän och såsom representanter, åt Barodets kandidatur, emedan den fnllständigt uttrycker alla de id6er, af hvilka vi skulle vilja se regeringen ledd vid handhafvandet af statens angelägenheter. Vi äro öfvertygade om, att republikens, demokratiens, den republikanska ordningens, den sociala fredens sak är innerligt förenad med framgången af Barodets kandidatur. Medl honom och likasom han begära vi den nuvarande församlingens upplösning, vi begära sammankallandet af en ny församling, i stånd att proklamera amnesti, att upphätfva belägringstillståndet, att grundlägga republiken, att organisera den och att slutligen, under egiden af vördade republikanska institutioper betrygga Frankrikes välmåga och storhet. Detta manifest är undertecknadt af 32 till yttersta venster hörande medlemmar, bland dem äfven Gam li betta. PS NE ET SES FEN ASP SEEN PYRET I Österrike är uppmärksämheten förnämligast riktad på de förestående riksrådsvalen. För att motarbeta federalisterne ha i Wien underhandlingar egtrum mellan delegerade af författningspartiet från Öfre och Nedre Österrike, Mähren, Steiermark, Kärnthen m. fl. provinser i syfte att organisera en stor centralvalkomit i Wien. Emellertid skall en så stor meningsskiljäktighet ha yppat sig mellan de. delegerade från de olika provinserna, att man måst uppgifva denna plan. Deremot -har man blifvit ense om att upprätta så många lokala valkomitter som möjligt. De tysk-österrikiska tidningarna veta redan att omtala, att denna valagitation haft god framgång i flere provinser. I Öfre Österrike tyckes dock det federalistiska partiet ha öfvervigten. Deremot har författningspartiet fått den tillfredsställelsen, att från ruthenerne i Galizien en adress ingått till kejsaren, i hvilken uttalas belåtenhet med den nya vallagen. De österrikisk-ungerska delegationerna, som från den 2 dennes varit samlade i Wien, komma sannolikt att, afslutas samtidigt med riksrådet. Den ungerska afdelningen af denna för hela monarkien gemensamma representation uppträdde i början med mycken styrka mot krigsministern Kuhns begäran om en extra bevillning af omkr. 11 mill. gulden för militära ändamål (fästningsanläggningar, förstärkning af artilleriet, byggandet af nya krigsskepp m. m.). Genom underhandlingar, som sedermera egt rum, har den begärda summan blifvit minskad med omkring 3 milloner. Man tviflar nu icke på att krigsbudgeten skall gå igenom i alla väsentliga punkter, Vid delegationens sammanträde den 19 dennes egde:en kort diskussion rum om utrikespolitiken. Grefve Zsedenyi uttalade sig i berömmande ordalag om grefve Andrassys verksamhet såsom utrikesminister, hvaremot han under häntydning på de upplysningar, som kommit i dagen genom hertigen af Grammont, tadlade förre rikskansleren Beusts politik såsom tvetydig och farlig för riket. Härpå svarade Andrassy: Österrike-Ungerns politik under fransk-tyska kriget har hvarken varit vacklande eller tvetydig, utan tvärtom öppen och rättfram, trots alla försök att bevisa motsatsen på grund af enskilda noter och mundtliga yttranden. Jag konstaterar med glädje, att vi för närvarande stå i det fredligaste och vänskapligaste förhållande till främmande regeringar; men jag måste tillägga, att jag förefann detta förhållande redan vid tillträdet till mitt embete. Jag hoppas, att framtiden skall gifva den nuvarande riksministåren tillfälle att bevisa, att den förstår att häfda ochbefrämja monarkiens intressen; men det kan icke falla mig in att vilja tillegna mig hela förtjensten af det nuvarande lyckliga tillståndet eller att vilja förringa min företrädares förtjenster, Kejserliga regeringen i Tyskland tyckes ha besIntit sig för att vidtaga stränga åtgärder mot den ultramontana pressen, hvilkens språk blifver alltmera våldsamt och utmanande, isynnerhet i Baiern. Furst Bis marck öfverlemnade den 21 dennes till riksdagens president ett förslag om anställandet af Btal för förgripliga yttranden om riksaan mat an he Qo1 vadatltäör för an mitva.