Aftonbladet – 26 april 1873, sida 2

vg Et FE VISAR SERAER IG BERBUSERGESISSA . TEUSR SKUSTIIESER såsom alltid, förklarade sig finna hr Jöns Pehrsson i dag synnerligen frikostig, då han ville betala 20,000 rdr för en predikan och bön, hvilket föreföll talaren ganska hederligt betaldt. För sin del erinrade han om den allmänna plägseden att fira vigtiga tillfällen med fester och fann det derföre i sin ordning att sådana vid kröningen egde rum, och detta så mycket mer som till och med i det republikanska Amerika ganska dyrbara: fester anordnades vid-installerandet af republikens president, Vi böra slutligen nämna, att åhörarne emellertid icke gingo miste om nöjet höra hr Törnfelt framlägga sin tanke om det vidskepliga i smörjelsen, hvilken han hoppades skulle bli den sista smörjelsen, samt sin åsigt, att anslagsfordringar, sådana som den ifrågavarande, undergräfva dynastien och konungadömet. Vid propositionens framställande voro jaropen ganska kompakta och talmannen bekräftade kammarens bifall med klubbslag utan att någon votering. ifrågakom, ehuru efteråt hr Jöns Pehrsson anmälde att han hade begärt votering, ehuru detta icke blifvit af talmannen bemärkt. Icke lika tillmötesgående var kammaren med afseende ä en nyss förut behandlad anslagsfråga, som också rörde den kongl. fa miljen, nemligen frågan om bestämmandet l: af hertiginnans af Dalarne apanage, som l: statsutskottet tillstyrkt skulle bestämmas . till 28.000 rår, enligt hvad K. M:t föreslagit. Hr Ola Bosson. Olsson hade i stateutskottet reserverat sig mot detta tillstyrkande och yrkatsummans nedsättning till 18,000 rdr, eller till enahanda belopp som är beviljadt prinsessan Eugenie. Han förfäktade nu i kammaren denna åsigt och understöddes dervid af hrr Lars Ersson i Wik, Per Nilsson i Espö, Danielsson, Jöns Pehrsson, Hirbinette, Åke Andersson, C. Ifvarsson och Törnfelt. Häremot anfördes dels af hr finansministern, dels af hrr grefvarne Posse, Sparre och Björnstjerna samt friherrarne Gripenstedt och Ericson, att en enka i allmänhet ansågs ega större lefnadsbehof än ett ogift fruntimmer, hvarföre jemförelsen med prinsessan Eugenies anslag icke vore tillämplig. Vid den votering, som slutligen anställdes, beslöts med 92 röster mot 91 summans nedsättning till 18,000 rår. Då emellertid Första kammaren bifallit de begärda 28,000 rdr, kommer gemensam votering i ämnet att ega rum, och det är icke tvifvel om, i betraktande af den betydande minoriteten i Andra kammaren, att den större summan dervid blir beviljad. Sannolikt blir utgången densamma af den gemensamma votering, som kommer -att ega rum till följd af Andra kammarens med 98 röster mot 81 beslutade afslag å förslaget om löneförhöjning åt vaktbetjeningen vid statsrådet och statsdepärtementens expeditioner samt. vid åtskilliga centrala embetsverk, Något hopp om att få för. dem mindre gynsamma beslut ändrade genom gemensam votering förefinnes deremot icke för folkskolelärarne, i hvad angår den tid, efter hvars förlopp de anses böra komma i åtnjutande af den dem ämnade löneförbättring. Sedan i dag äfven Andra kammaren med 89 röster mot 87 bifallit statsutskottets af Första kammaren förut antagna förslag i ämnet, är det nemligen nu af riksdagen beslutet, att de fem tjenstgöringsår, efter hvilkas förlopp folkskolelärares lön må höjas till 600 rdr, skola räknas från början af året näst efter det då lärare eller lärarinna tillträdt lön till belopp af 500 rdr. Statsutskottet hade förat föreslagit att de fem åren skulle räknas från tjenstens tillträde. Det var, ville det synas, farhågan att genom det sistnämnda förslaget i en mängd fall församlingarnes bidrag komme att på en gång ökas med 100 rdr, som bestämde den utgång frågan erhöll, Båda kamrarne ha förehaft statsutskottets betänkande om öfverflyttning från riksgäldskontoret till statskontoret af bestyret dels med allmänna bevillningens och öfriga till förstnämnda kontor ingående uppbördsmedels mottagande, dels med en del af extra statsregleringen. Första kammaren har bifallit förslaget i det närmaste oförändradt, hvaremot Andra kammaren, i enlighet med hr J. Rundbäcks reservation, ansett reformen böra gå längre än utskottet föreslagit och statskontoret äfven öfvertaga bestyret med lån till allmänna företag, utom enskilda jernvägsanläggningar. Båda kamrarne ha bifallit bevillningsutskottets hemställan, med anledning af hr Rylanders derom väckta motion, att riksdagen måtte besluta att den i 12 3 af gällande förordning angående tillverkning af bränvin stadgade särskilda afgift af 25 öre för hvarje kanna brärfvin af normalstyrka, som i sammanhang med pressjästberedning, enligt särskildt tillstånd, tillverkas under Maj till och med September månader, skall upphöra, Lagutskottets af oss nyligen omtalade förslag om ett tillägg till legostadgan för att förebygga tjenstebjons afvikande ur tjensten har ännu endast förevarit i Första kammaren, och ha vi tillfredsställelsen med dela, att denna kammare förkastat detsamma, hvadan alltså frågan är förfallen, hvilken utgången än må bli i Andra kammaren, Första kammarens tillfälliga utskott (n:r 2) hade i afgifvet betänkande afstyrkt bifall till det af Andra kammaren fattade beslutet rörande skrifvelse till K. M:t om rätt för landstingen att afgifva förslag för tillsättande af folkskoleinspektörer. Hr statsrådet Wennerberg, som inom Audra kammaren varmt förordat en sådan åtgärd, talade äfven för densamma inom Första kammaren, yttrande, att ehuru han icke kunde hoppas att kammaren sedan förlidet fr skulle ändrat sin åsigt om olämpligheten af sådana förslags afgifvande af landstingen, den likväl med anledning af medkammarens åsigter i saken nu skulle komma till ett annat beslut. Skälet hvarförs tal, förordrade förändringen vore hufvudsakligen det, att folkskole: inspektionen ej skulle kunna utveckla sig, så som önskvärdt vore, då mängden af in spektörer växte så betydligt, att de från att till en början inom hela riket blott vara 20 det au utgjorde ett antal af 48: Dessutom vore de som nu innehade dylika tjenster samtligen prester eller lärare, hvadan de en dast kunde egna en del at sin tid åt inspektionen. Svårigheten för K. M:t att söka reda på för befattningen lämpliga. personer, då antalet vore så stort, skulle afhjelpas derigenom att-landstingen egde rätt till afgifvande af förslag för tillsättande af dessa tjenster. Från åtta landsting bade inkom: mit yttranden, hvilka vitsordade behöflighe ten af förändringen och tröligtvis delades denna åsigt af det stora flertalet, Deninom kammaren uttalade farhågan för att staten genom en sådan åtgärd skulle afsäga sig Tantrollen öfver folkskolorna. vore så mycket