Aftonbladet – 24 april 1873, sida 3

— Grundskattefrågan. I StockholmsKorresp. läses följande uppgifter, som vi anse oss böra ktergitva: Det tyckes nu närma sig till ett slutligt a2fgörande af grundskattefrågan för denna riksdag; men ir verklig lösning frukta vi, att frågan långt borta vid rikedagens slut som vid dess början, ty för tili kompromiss har — om vi ej äro orik errättade — strandat i elfte timmen för ett itet vilkor, som från Andra kammaren ansågs nödvändigt att vidfoga. Man lär ha kommit öfverens — d, v. ge, Första kammarens ledamöter inom statsutskottets afdelning hade gått in på Andra kammarens fordringar — att afskrif. niovg af grundskatterna och indelningsverket skulle försiggå på en tid af 332 år i stället för 37,2 är, hvilket Första kammaren medgifvit med vilkor att regering och riksdag dessförinnan gemensamt öfverenskommit om ett för landet betryggande försvar, i stället för indelningsverket. Detta vilkor var naturligtvisalldeles oundvikligt, om man icke skulle riskera att stå utan både indelningsverk och hvarje annat slags försvar. Men Andra kammarens utskottsledamöter gjorde ett ytterligare vilkor vid detta vilkor, nemligen att den nya härorganisationen icke skulle tillämpas annat än i motsvarande män som jindelningsverket upphörde, d. v. s. att, med den antagna tidsperioden af af 33!2 är, skulle af indelningsverket försvinna ungefärligen 7s33 om året och den pya härorganisationen till !s3 inträda. Första kammarens utskotisledamöter för afdelningen skola hafra funnit denza stipulation minst sagdt besynnerlig, och när således någon sammanjemkning blef omöjlig inom afdelningen, inlemnades till statsutskottets plenum två alternativa förslag: 1:0 afskrifnicg på 40 år med vilkor att bevillningen å fast egendom på landet ökas från 3 till 5 procent, då afskrifningen motsvarade unge färligen det beloppet, utan att bevillningen sedan får höjas; samt 2:0 Andra kammarens ledamöters ofvannämnda förslag. — Från centern berättas, att i stället för det förut af oss omnämnda afskrifningsförslaget ett nytt har uppgjortes: grundskatterna aflyftas under 50 ör efter följande plan, uppgjord exempelvis för ett grundskattebelopp af 6 millioner rdr, hvars närvarande kapitalvärde. efter en räntefot af 5 procent, är 120 millioner rdr. Under 1:a till och med 5:e året erläggas 5,800,000; 6:e—10:2 5.600,000; 11:e—15:o 5400,000; 16:e 20:e 5.200,000; 21:a—25:e 5,000,000; 26:e—30:e 4,700,000; 31:e—35:e 4400.000; 36:2—40:e 4,100,000; 41:a—45:e 3,800,000; 46:e—50:e 3 500.000, hvarefter all vidare liqvid upphör. Esär hela denna liqvid, verkstäld på här uppgif vet sätt, har ett kapitalvärde, som den dag dä första nedsatta liqviden sker och under antagande af 5 procents räntefot i afrundadt tal, uppgår till 100 millioner rdr, så utgör följaktligen den afskrifning, som härigenom eger rum, Ye af grundskatternas nuvarande belopp och den perpetuella ränteinkomst, som skulle tillförsäkras statsverket, i det allra närmaste 6 millioner rår. Om centern kommer att vidhålla detta för slag, är ävnu icke afgjordt. I alla händel ser är det tyvärr, vi upprepa det, föga utsigt för att riksdsgen denna gång kommer till någon enighet.