Aftonbladet – 23 april 1873, sida 2

--—— TT AO MUSIK: Den konsert, som Nya Harmoniska säll skapet i går gaf i Stora börssalen, ökade i väsentlig mån den tacksamhetsskuld, hvari hufvudstadens musikälskande publik sedan länge stanvat hos professor Gänther för det lefvande intresse och dea utmärkta skicklighet, hvarmed han sammanhåller och leder en elitkår af amatörer, förutan hvars till våra främsta konstnärer anslutna och städse framgångsrika uppträdande så mycken god musik blefve för den större allmänheten obekant och så rika musikaliska krafter ginge miste om en allmänt gagnelig samt i och för sig förädlande artistisk verksambet, Den nu gifna soirn prisade sin mästare genom både omsorgsfullt urval af intressant program och det nya sällskapets förmåga att skänka ämnet on värdigt motsvarande tolk. ning, August Södermans andliga hvilka konserten inleddes, Fry sänger. mad ligt genom konseqver sjeltständighet och. nya, djerfva idbe.Åtskilliga detaljer vorr, af verkligt mpande intryck, såsom det mX.k. tiga 28, nos i Domine, det högst, oriSIDA .Benedictus och den konstfärdi utarbetade slutkören. Det hela satte de återgifvandes samsång på synnerligen svåra, men så mycket mer hedrande prof. Bland de tre sångnumren för fruntimmersröster af Ferd. Hiller anslogo särdeles de två senare, Geheimniss genom humoristisk och Im Walde genom djup idyllisk stämning. För tenorsånger af Robert Schumann, hvilka skulle hafva utförts af en framstående amatör, fick man ersättning i hr Arlbergs mästerliga föredrag af Agamemnons aria i Ifigenia och det neåslående tillkännagifvandet att fru Michaeli vore af opasslighet hindrad att uppträda visade sig, dess bättre, ogrundadt, då den frejdade konstnärinnan i sjelfva verket skänkte det utlofvade praktnumret af Spohr en kanske mer än någonsin hänförande tolkning. Till afvexling med den tyska musiken gåfvos härefter några nummer ur Gounods opera Mireille, näst Faust, denne mästares bästa verk, hvilket en odramatisk, intresselös libretto hindrar att med framgång göra sig gällande ä scenen, men som ur musikalisk synpunkt är synnerligen värderikt. genom innerlig äktfransk romantik, egendomlig eller snart sagdt ensam i sitt skaplynne. Den vexelsång, Chanson de Magali, som särdeles varmt och lifligt utfördes af fröken Söhrling och en musikälskare, gaf härpå, så i ord som melodi, det bästa prof och tycktes mäktigt anslå åhörarne, Konsertens slutnummer blef Mendelssobng