Aftonbladet – 22 april 1873, sida 3

arr uppdragna, är dekorerad med makrillhufvuden, avarlefvor af pirblar, daggmaskar och ionanmätet af ett helt ichtyologiskt museum, utom på em punkt, der Aberalvas Cloaca maxima sorlande rjongr fram från en hvalfbäge af gråsten och faller xt i ta med: förande mången död råtta och Alte katt, hvilka, lemnaude sip gamla fejd åsido, nu i kärleksfullt förbund bjelpas åt att stärka hölsan på det uppväxande slägtet — små pojkar i blå kläder som roa Big med att låta brädlappar med en i midten nedstucken fjäder segia på den Acherontiska floden, och dera? små systrar, hvilka dansa och hoppa omkring i Smutspölarea kring storbåtarna på ett sätt som från ett öppet föpster utanför draperadt med nytvättade skjortor och andra linnepersedlar framkallade följande tillrättavisning af en gäll qvinnoröst: Patienee Penberthy, Patience Penberthy! — eh! Du snuskiga, oskickliga unge — eh! Ska du leka der uners, tycker du? — eh! Ska du lyfta upp klädningep gå der inför alla herrskafperna? — ebl Hysr mening efterföljdes af ett brummande läte, egendomligt för kustfolket i vestra delen af landet och genom hvilket de synas hemta nya krafter, sedan de skrikit sig andfådda. Ja, spygg kan ingen säga att lekplatsen var, men har någon sett starkare, vackrare barn med rosigare kinder, svartare bår, klarare, mö kblå ögon, fulla af skalkaktighet, och ömhet? Hvad smutsen angår, så gör han dem ingen skada; fattigt folks barn Feågis vara smutsiga; hur skulle de kupnpa annat? Kasta ev blick åttio steg till venster. Mellan höga sandbräddar flyter floden Alva och kastar sig skummande ihafvet. På den motsatta stranden betecknar en låg, hvit hyggnad med fre eller fyra med pressonning (Cd