Aftonbladet – 21 april 1873, sida 3

kamrater. — LA — Märkligt dödsfall. Telegrafen har meddelat, att den frejdade kemisten Justus von Liebig den 17 dennes bortryckts af döden. Den aflidne var född den 12 Maj 1803 i Darmstadt, vid hvars gymnasium han studerade. År 1818 föranleddes hans fader, i följd af den unge Liebigs böjelse för naturvetenskaperna, att skaffa honom plats på ett apotek i Heppenheim. Här stannade han dock endast i sex månader, hvarefter han i Bonn och Erlangen fortsatte sina studier. Snart sändes han på regeringens bekostnad till Paris för att utbilda sina kunskaper i kemien. Under åren 1822 och 1823 kom han här i beröring med de förnämsta franska och utländska kemister, t.ex. Gay Lusgac, Pelouze, Dumas och Alexander von Humboldt, hvilken sistnämnde år 1824 lät kalla Liebig till biträdande lärare i kemi vid universitetet i Giessen. År 1836 erhöll Liebig professorstitel och qvarstannade i Giesgen ända till år 1850, under hvilken tid hans föreläsningar gäfvo detta lilla universitet ett synnerligt anseende. Giessen, der den första kemiska försöksanstalt, som Tysk land egt, upprättades af Lisbig, blef genom häns åtgörande ett lärdomsställe, dit lärjungar från hela Europa och i synnerhet från England strömmade i mängd. År 1850 blef Liebig professor i Heidelberg efter Gmelin och två år senare vid univorsitetet i Miinchen, hvarest han qvarstannade till sin död. År 1845 utnämndes han till baron af storhertigen af Darmstadt cch kalldes år 1861 till medlem af franska akademien. Liebig, hvilken med rätta ansågs som en af nutid ns mest framstående vetenskapsmän, har särdeles vinnlagt sig om och äfven haft stor framgång i ait efter kemiska lagar förklara större delen af lilvets företeelser, både i normalt och sjukligt tillstånd. Också nämnes han med rätta som ena af. grundläggarne till den vetenskap, hvilken benämnes den organiska kemien. Af hans talrika arbeten, hvilka dels äfhandla kemien i och för sig sjelf, dels den samma tillämpad på djurens och växternas fysiologi samt på åkerbruket, nämna vi här blott de allmänt bekanta, äfven på vårt språk öfversatta COhemische Briefe,