Aftonbladet – 21 april 1873, sida 2

Ul DergSsnandteringens uUndersLod, anslagla kogar. Sistnämnde beslut fattades efter en ort diskussion genom votering med 61 röter mot 57. Kalm Det torde knappast vara något tvifvel unlerkastadt, att den tyska riksdagen i år ommer att få en stor betydelse och ådraga ig allmänt intresse; ty af regeringeförslag commer den, utom förslaget om upprättande f en invalidfond samt om förstärkande af ikets fästningar och utvidgande af flottan, fyen att behandla förslaget om en ny armråning med dertill hörande armebudget (se ärom längre ned) och en lag om jernvägsräsendet och statens tillsyn deröfver. Dessutom hafva af de liberala partierna blifvit nlemnade eller bebådade tre förslag, som lla äro egnade ått framkalla omfattande öfrerläggningar, nemligen en presslag, en lag m församlingsoch föreningsrätten och en ag om införande af obligatoriskt civiläktenkap och civilregisternas uppsättande af reridsliga myndigheter. Hvilken ställning egeringen kommer att intaga till dessa förlag vet man ännu ej. Hvad förslaget om iviläktenskap angår, tycker man, att det ej kall kunna stöta på nägra allvarsamma invändningar, när man ser de åtgärder de ;yska regeringarna, särskildt den preussiska, vidtaga mot det katolska presterskapet. Det ir sålunda mycket betecknande för den vigt, som lägges på dithörande reformer, att ko ungen af Preussen stadfäste författningsagen om ändringar i två paragrafer (15 och (8) angående kyrkans ställning till staten stt par dagar efter det herrehuset definitivt intagit den, och ryktet vill veta, att rege-. ingen blott väntar på herrehusets anslutning till förslaget om en andlig öfverdomstol, för att anhängiggöra sak mot erkebiskopen af Posen, Ledochowski, hvilken, såsom vi förut omtalat, uppmanat gymnasier1as religionslärare att BEsidosätta regerinxens förordning om undervisningsspråket i detta ämne och dessutom förbjuder verlåsiga lärare att öfvertaga undervisningen, se lan regeringen suspenderat de andliga läarne för deras motstånd. En hufvudfråga har regeringen redan behandlat, nemligen Laskers i är upprepade örslag om en ändring i författningen, afseende att utsträcka rikets lagstiftningsnakt till att omfatta den allmänna civillagstiftningen och rättskipningen. Förbundskansliets president, statsministern Delbrick, mottog förslaget på ett utomordentiigt vänigt sätt och förklarade, att frågan upprepade gånger varit diskuterad, men att den var förenad med stora svårigheter; de fleste af dessa voro dock nu öfvervunna och man kunde snart vänta att erforderlig enighet i denna punkt skulle uppnås i förbundsrådet. Regeringen var också derför betänkt att tillsätta en komit för att utarbeta en allmän civillagbok — en strafflag är utarbetad, men ir ännu under diskussion af fackmän. På grund af denna förklaring af regeringens ordförande förklarade de konservative, att de skulle afstå från sitt förra motstånd och blott partikularisten (egentligen stortysken) Moritz Mohl och klerikalerne Windhorst och Reichensperger yttrade sig mot denna nya inskränkning af de enskilda staternas lagstiftningsomräde till förmån för rikets enbet; men de förmådde icke göra något intryck. Utom klerikalerne röstade blott Evald från Hannover mot Laskers förslag. Men under det enheten sålunda på ett mycket vigtigt område håller på att göra ett nytt betydande framsteg, gör sig den partikularistiska stämningen dock ännu här och der gällande, ehuru visserligen mest i småsaker. I Baiern har sålunda visserligen konungen, såsom vi förut omnämnt, samtyckt till en ny uniform för trupperna, för att åstadkomma större likhet med den öfriga tyska armåns utrustning, dock med bibehållande af den baierska kasken i stället let för den preussiska pickelhufvan, för att åstadkomma ett sken af sjelfständighet. I Mecklenburg hafva regeringarna, som nyligen afslutade en militärkonvention med Preussen om deras armå6afdelningars inkorporerande i den preussirka armån, visat sin oafhängighet genom att afvisa förbundsrådets inblandning i landets inre författningsförhållanden. Det är dock mycket tvifvelaktigt huruvida de ilängden skola kunna häfda denna ståndpunkt, enär stort missnöje råder i landet med den bestående medeltidsförfattningen, och enär städernas magistrater — ty bönderna hafva alldeles icke nå gon politisk betydelse — enstämmigt förkastade det erbjudande, som regerin gen gjort af vissa reformer, under det en adress med 2300 underskrifter blifvit stäld till riksdagen om att skaffa Mecklenburg en verklig konstitutionel författning i likhet med hela det öfriga Tyskland. I Braunschweig är det likaledes hertigen som håller igen, under det landtdagen önskar en närmare sammanslutning med riket. Den har sålunda föreslagit ingåendet af en militärkenvention med Preussen i likhet med hvad de flesta småstater ha gjort; men her tigen har förkastat detta förslag, derför att han icke deruti kunde se något rikseller landsintresse. Vidare har regeringen ingifvit och erhållit riksdagens samtycke till en lag om upprättande af interimistiskt regentskap, om hertigen skulle dö, och landet till följd deraf skulle öfvergå till en annan slägtlinie. Efter denna lag skall storhertigen af Oldenburg blifva regent under tyske kejsarens garanti tills arfsfrågan afgjorts. Braunschweig skulle nemligen efter den allmänna arfsrätten tillfalla det hannoveranska konungahuset, och hertigen, som l är personligen starkt intagen mot Preussen, är mycket angelägen att få den hannoveranske kronprinsen Ernst August till sin arfvinge. Men detta vill icke Preussen tillåta, så vida han icke afstår från sin rätt till konungariket Hannover. De tyske liberale gå ännu längre, i det de begära, att Hannover och Braunschweig vid den braunschweigska lijens utgång skola förenas, d, v. s. Braunichweig inkorporeras i Preussen, för att man cke skall få ett näste för welfisk partiku arism midt i Nordtyskland. Berlintidningarna meddela nu en närmare redogörelse för det af oss här ofvan omrämnda förslaget till armelag för tyska riset. Detta förslag består af fem afdelninsar och 65 paragrafer. Det omfattar armå rganisationen, rekryteringen, befrielsen från iktiv tjenstgöring, vilkoren för permittering nm m Vid företa någaanda tunkags danne