Aftonbladet – 17 april 1873, sida 2

IVIDIIHvi, ULU all Man, Har Hasta lordag pas serat, kan få anledning att påminna sig de orden i Schillers Fiesco: Mohren har gjort sitt arbete; mohrei kan gå. —————— Kamrarne hafva i dag på förmiddager . haft plena, af hvilka det i Första kamma ren raskt undanstökades. Den enda fråga som der gaf anledning till någon diskussion och hvars behandling äfven i den Andr:z tog största uppmärksamheten i anspråk, val konstitutionsutskottets förslag om tillägg till 59 2 R. O., i den syftning att afgö randet af ett af ständigt eller i dess ställe tillsatt särskildt utskott afgifvet betänkande -Jmå, om begge kamrarne dertill gifva sit bifall, till annan riksdag uppskjutas. De anmärkningar emot förslaget, som i kam rarne gjordes, voro hufvudsakligen at for . mel art, men utgången blef högst olika, i det den Första utan votering antog försla (get till hvilande, under det den Andra åter afslog det, ehuru äfven här de fleste talarne ; i princip voro för saken. I Första kammaren gjordes anmärkningar .Imot redaktionen af det föreslagna grund lagstillägget, ur de synpunkter att den dels licke var tillräckligt tydlig, dels ingick i ett lallt för minutiöst bestämmande af saken, som egentligen rörde arbetsordningen. Grefve 1H. Hamilton hyste dessutom stora betänkj ligheter mot att medgifva rätt till uppskof med afgörande af frågor, beroende på k. I propositioner. Orsaken till behofvet af dyTlika uppskof vore i allmänhet att söka i briIstande utredning af frågan, men en sådan brist kunde ej förutsättas rörande en sak, som i utredt skick kom från regeringen och ytterligare blifvit behandlad af ett utskott. För bifall till utskottets förslag talade hrr Faxe, Hallenborg, v. Ehrenheim och frih. De Geer, som uppvisade det stora behofvet af ett dylikt grundlagsstadgande, då det eljest lätt hände att med den begränsade tid, som är utmätt för riksdagens arbeten och hvari en förlängning ivgalunda är önskvärd, åtskilliga vigtiga frågor, särskildt vidlyftiga lagförslag, vid slutet af riksdagen afgjordes utan tillräckligt mogen pröfning samt bemötte de gjorda invändningarna såsom egande mindre betydelse, Den sistnämnde betonade särskildt att intet undantag borde göras för k. propositioner, då just sådana oftast rörde högst vigtiga och omfattande frågor, och ofta, särdeles på sista tiden, lemnades långt fram i riksdagen. Tal. skulle derför förr vara böjd att medgifva kammaren rätt att utan regeringens bifall uppskjuta afgörandet af ett betänkande rörande någon af konunger gjord framställning, än bortvaga möjligheten af ett sådant uppskof. Båda kamrarne ha deremot bifallit statsutskottets betänkande angående dispositionen af lön för inom riksgäldskontoret ledig tjenst; bevillningsutskottets betänkande, afstyrkande motion om upphörande af tullfrihet för de kongl, hofvens varor; lagutskottets betänkanden, afstyrkande väckta motioner rörande åtgärder för ästadkommande af en ändamålsenlig skogshushållning, samt om ändringar i skiftesstadgan och i bestämmelserna rörande exekutiv försäljning af fast egendom; och statsutskottets betänkanden rörande anslag till värmeledning i nya posthuset och om eftergift af ett par ådömda ersättningsbelopp. Statsutskottets förslag till voteringspropositioner rörande åtskilliga frågor, i afseende å hvilka kamrarne stannat i skiljaktiga beslut, biföllos äfven af båda kamrarne, med undantag dock af förslaget till voteringsproposition rörande organisationen af sjövapnets personal och de för genomförande af den kongl. propositionen i ämnet äskade anslag. Detta förslag, som bifölls af Första kammaren, blef deremot återremitteradt, emedan kammaren ansåg att frågan om organisationen, som var i voteringspropositionen sammanblandad med anslagsfrågan, icke kunde grundlagsenligt blifva. föremål för) gemensam votering — en åsigt, mot hvilken . af statsutskottets ordförande invändes, att det vore temligen likgiltigt om kamrarne :! voterade äfven om organisationen, enär, om l: medel till dess genomförande beviljades, sjelfva organisationen berodde af K. M:t ensam att vidtaga. Hr Liss Olof Larsson uttalade åter den uppfattning af saken, att lå genom kamrarnes skiljaktiga beslut ti fråga om organisationen, förslaset derom vore förfallet, borde äfven rågan om de anslag, som afsägos för ust denna organisations genomförande inses hafva förfallit. Af flere yttranden ramgick för öfrigt att frågan om denna oteringsproposition — gjort statsutskottet nycket bufvudbry, och det sparades icke eller antydningar, att frågan blifvit geiom det första betänkandets besynnerliga ippställning afsigtligt intrasslad. Andra kammarens 2:dra tillfälliga utkotts förslag till en skrifvelse till K. M:t m de särskilda krigsdomstolarnes upphöande bifölls af kammaren med 74 röster w0t 49, efter en öfverläggning, under hvilen å ömse sidor upprepades de skäl, hvilka nfördes under den debatt, som nyligen egde um då ärendet blef till utskottet återreitteradt. Förslaget går nu till Första ammaren, der det dock torde ega föga utigter till framgång. : ; I dagens sammanträde aflemnades en k. roposition, angående anslag till bestridande E kostnaderna för mottagandet och anordandet af de af framlidne H. M:t konung arl XV till svenska staten testamenterade onstsamlingar äfvensom till lösen af den amlidne konungens boksamling. I Paris absorbera de förestående fyllnadsHen till franska nationalförsamlingen för irvarande allt intresse. Man fäster så ycket mera vigt vid utgången, som den mmer att på ett oförtydbart sätt lägga i gen Parisbefolkningens, känslor för reringen. Denna senare har frånträdt sitt slut att begagna sig af belägringstillstånt för att hindra alla valmöten. Den 11 nnes hölls första valmötet i Salle Jean cques Rousseau, hvilket bivistades af 0—800 radikaler. De talare, som upp-tic idde, framhöllo, att det radikala partietssic ogram vore allmän amnesti, upphäfvandelat belägringstillståndet och församlingensA;: PD Okt 00 ja 0 hk VV MI rr AL ke bt Ft 0 et 0 mo sh rn mm SS