Aftonbladet – 15 april 1873, sida 3

för att ej falla i sömn. Men många voro ur stånd härtill och dogo en, som det tycktes, plågfri död. Brady hördes derefter. Af hans vitnesmål syntes framgå, att befälet ej vårdat sig om att vidtaga de försigtighetsmått, som kräfvas i ett mindre kändt farvatten under nattens mörker och i grannskapet af land. Under två dagar hade ingen iakttagelse i afseende på skeppets läge gjorts. Vitnet lofordade kaptenen för hans försök att rädda menniskolif; sjelf var denne så utmattad, att han icke utan hjelp kunde klättra upp på skäret. Vitnet styrkte, att de döda kropparna plundrats. De 312 räddade däckspassagerarne ankommo om förmiddagen den 5 dennes till Boston och följande dag till Castle Garden i Newyork. I begge städerna mottogos de af stadsboerna med bevis på deltagande. I Boston väntade dem en god frukost i Faneuil Hail. I Newyork voro tusentals per: soner af alla nationaliteter dem till mötes, och många rörande uppträden timade, då fränder och vänner återfunno personer, som voro dem kära. Staden bjöd de skeppsbrutne på en riklig frukost och middag. De försäkra, att de under sin sjöresas tre sista dagar ledo brist på lifsmedel. Hrr Ismay, Imrie och komp., White-Starliniens direktörer, hafva utfärdat en ny förklaring, att Atlantic var väl försedt med både kol och lifsmedel. De säga sig hafva med mer än vanlig frikostighet uppfyllt lagens bud, att hvarje utvandrareskepp skall vara försedt med tretiotvå dagars förråd. När olyckan timade — tolf dagar efter det Atlantic lemnat hamn — borde skeppet således haft 20 dygns förråd ombord. En fortsatt undersökning skall väl sprida ljus öfver motsägelsen mellan kaptenens och bolagets uppgifter. DD Fr sj DD ss AN Do DR FRID pd 2 OLD arr DR Do oas HO ÖAR mn — Nordisk Boktryckeritidnings N:r 4 innehåller; Clemens Witt t: Försök till historia om boktryckerikonsten i Sverige; Boktryckerisocietetens sammankomst den 2 April; Gutenbergska Stiftelsen; Typografiska Föreningen; Om sättning af musiknoter; Åtal mot boktryckare för försummad leverans af årstryck ; Notiser.! PR AA a AD i mo M es Såsom sökande till länsbokhållaretjensten Luleå hafva före ansökningstidens utgång an mält sig: t. f. häradsskrifvaren O. W. Boring (från Småland), länsmännen F. A. Lind och A. F. Nyblad (från Westerbotten), t. f. länsbokhållaren E. R. Waldenström samt bankdirektören OC. L. Wallmark. — Bolagsstämma. Westerbottens enskilda bank hade den 31 Mars bolagsstämma. Banken, som under sistl. år omsatt den betydliga summan af 55.857,.130 rår 21 öre, har derpå haft en behållning af 157.332 rdr 35 öre. eraf hade revisorerna tillstyrkt, att 136.000 rdr skulle utdelas till lottegarne med 40 rdr för hvarje lottbref eller 8 procent å inbetalda kapitalet, 10,000 rdr öfverflyttas till reseryfonden, som derigenom numera utgör 110.000 rår, och återstoden eller 11.332 rdr 35 öre afsättas till framtida förfogande af bankens delegare, hvilka på detta sätt skulle öka fonden till ett belopp af 34,703 rdr 35 öre. Dn rt ne rn br hn — Afliden landtvärnsman. Från Nora skrifves: Förre landtvärnsmannen Anders Sandberg vid Dalkarlsberget afled den 6 dennes. Sandberg var född den 27 Febr. 1787 och hade bivistat 1808 års fälttåg i Finland. var dervid anstäld på skärgårdsflottan och utstod lika med de öfriga mångahanda besvärligheter. — Celsingska huset. Redan länge har frågan om en större förändring af detta hus förevarit. K. M:t bar, med afseende å det af vederbörande vitsordade behofvet af ombyggnad och förändrad inredning af nämnde förfallna och vanprydliga hus, och då sådan ombyggvad icke läke sig å ändamålsenligt sätt verkställas utan afvikelse 1 ett eller annat hänseende från föreskrifterna i nu gällande byggnadsordning för Stockholms stad funnit skäligt medgifva att, med undantag från stadgandet af 2 38 af nämnda byggnadsordning. husen finge vid förestående ombyggnad nppföras till den höjd. som de af sökanden, fru Anna Sofia Celsing, företedda förändrade ritningar utvisade. dock under vilkor, att inredning af boningslägenheter å vinden till det lägre huset vid Jakobs Kyrkogata icke finge ega rum till större omfång än 2 39 i byggnadsförordningen medgåfve. rv SR As DD EE — Jernvägsförslag. Från Kalmar skrifves: Under senaste veckorna har man härstädes försport åtskilliga rykten om att krafter skulle vara i rörelse för att söka bringa till verkställighet den gamla planen om en Kalmar—Lamhultbana. Denna skulle komma att gå norr om sjön Örken och sålunda gå fram i närheten af Fredriksbergs skifferbruk samt vidare komma att tillgodogöra sig trafiken från bruken Klafreström, Sandsjöryd, Säfsjöström, Alsterfors, Haneström, Orrefors, Flerohopp o. 8. v. samt derjemte stryka re trakter der det ännu finnes skog, både riklig och mogen, SN DO HD sd PLV Fm KR DD TD RT KR RR ET — Borgmästareembetet i Kongelf. Göta hofrätt har förordnat v. häradshöfdingen J. W.Petersson att tills vidare förvalta sagde embete. — Hedersbelöningar. Å Göteborgs landskansli öfverlemnades itorsdags inför k. bfhd. till befälhafvaren å ångfartyget Sven Renström kapten J. Mebius, en större marinkikare med inskrift och elegant fodral samt till styrmannen å samma ångare OC. C. von Below ett guldankarur med kejsar Wilhelms af Tyskland namnchiffer å botten såsom ett erkännande från tyske kejsaren för den hjelp, dessa personer jemte besättningen å ångaren Sven Renström i sistl. Oktober månad under resa från Antwerpen till Göteborg lemnade besättningen å nödstälda tyska skeppet Alexander Gibson från Danzig. — Fornlemningar. I Hallands-Posten berättas: Å bostället Öringes i Asige socken egor hafva nyligen påträffats några intressanta fornminnen. Arrendatorn af nämnda egendom, H. Rothstein, hade velat afrödja en, efter ett för några år sedan nedrifvet torp, å hemmanet befintlig tomtplate, dervid, under gräfningen för tomtstenens orttagande och markens utjemnande, observerades brända ben samt bitar aflerurnor. Hr Rothstein, mån om fornminnens bevarande, anså; närmare undersökning här böra företagas oc anmodade derföre vår välkände fornminnessam lare, löjtnant Lagergren i Halmstad, att utresa för att undersöka platsen. Gräfning anställdes nu med största försigtighet, och redan 1 fot under jordytan påträffades två stycken lerkrukor, af vilka den ena dock vid minsta beröring sönderföll, hvaremot man lyckades upptaga den andra nästan hel. Begge voro försedda med lock eller prop ar, äfvenledes af lera, samt fyllda med rända ben, hvarförutom i hvardera fanhbs en bronsnål eller syl af 2!, tums längd samt uti den ena derjemte en metkrok af samma ämne, 1, tum lång och försedd med hulling och ögla. Den ena bronsnålen sönderföll vid beröring. Gräfningen och stenbrytningen fortsattes. och på ett djup. af 1.; fot-under jordytan påträffades en större stengraf, uppförd af på kant ställda stora, flata stenblock, af hvilka tvenne bildade hvardera sidan och en hvardera gafveln. Grafven, som, då den påträffades, var betäckt med en stenhäll af 9 fots längd, 3 å 4 fots bredd och 1 fots tjocklek, och hvilken mäter invändigt 7 fots längd) 2, fots bredd och 2 fots djup. var fylld sållad jord, innehållande flintoch gråstensskärfvor, bland hvilka en (af flinta) var skedformad. Vid grafvens botten, som är stensatt med gråsten af hönsäggs storlek, observerades en gulbrun fet massa, som vid närmare påseende befanns vara obrända ben, hvarjemte vid:.östra gafveln syntes spår efter en hufvudskål. En mensklig varelse har således här en gång i tiden blifvit pegrafven Men när detta skett är syårt att med visshet afgäöra. Sannolikt förskrifver sig detta hvilorum från den skumma forntid, som i vår historia betecknas med benämningen -stenåldern. — Af de gjorda fynden tillvaratogs så mycket som möjligt. för att hembjudas till Vittarhatg. histaria. och antinvitata. alkadamiaon