Aftonbladet – 10 april 1873, sida 3

något på pojkstreck. Kommer han engång väl ut på banan, så går han lika jemnt och stadigt som trots ett godståg. Har ni ej hört hur lokomotiv fräsa och larma innan de: sätta i väg? Just det är händelsen med er son nu: Se på honom bara, huru vänlig han är med qin stackars, lilla Mary! Tom vankade nemligen af och an i wädgården med en liten blek, åttaårig flicka på sina armar; hon såg upp i hans ansigte med barnslig förtjusbing och skrek högt af glädje vid hans muntra upptåg. Ni har rätt, Mark, den gossens hjerta kan inte vara annat än godt, då han båller så mycket af små barn, Stackars Mary! Hvad hon skall komma att sakna honom, Tror ni att hon någonsin skall komma att gå, doktor? Ja, det gör jag. Stackars min lilla flicka! — Nå, man får ej förlora hoppet; — och det vill jag säga er rent ut, min gamle vän, att om hon växer upp och blir frisk och ej i stället korämer dit upp till sin aflidng moder, sh vet jag ingen som jag hellre ville ha till måg än Tom. a Det skulle vara ett tarfligt parti för henne. nd Prat! Hon har pengar och han har haft vud. Mins mina. ord, doktor: den gossen kommer att. göra er hedery han skall s en betydande roll i, verlden, det säger k Armsworth. Och håller han sju år häref-. ter — då han bör ha slutat sin medicinska kurs — ännu fast vid sitt beslut att.göra resor, så låt honom göra dem, Sätter han sig i sinnet att resa randtomkring jorden, så vågar jag mitt hufyud på att det sker!