Aftonbladet – 7 april 1873, sida 3

— Myntreformen. I Nerikes Alleh: föl i lördser Icos härom! Täskilda Underfät telser från Stockholm gifva vid handen, att det sammansatta bankooch lagutskottet skall bafva enhälligt beslutit tillstyrka an tagandet ef enlå sålom Erund för ett ge nelsämt skandinaviskt myntsystem med användande af silfver och gämre metall till skiljemynt. Den vi!korligt mellan frllmäk: tige för dö tre länderna träffade öfverens kommelsen (konventionen) lär våra förordad til fillsländigt godkännande al svönska riksdagen. Likaledes lära, med få och föga betydande ändringar, de nu af regeringen framlagda förslag till myntlag ech ötvergån blifvit förördade st ötskottst hvars ntlätände ömellertid lila ej är afgifvet. Viona dessa lagförslag framgång hos de tre ländernas riksdagar — i Danmark är segern redan gifven, — skyulls riksdslern komma att kaliag kröna, delad i 100 öre: ÅT guld (med inblandning ät ön tiondedel koppar) gknile slåg BO-kronör och 10-krönor. Dessa bletve hufvndmynten, Till skiljemynt komme att användas dels silfver, uppblandadt med koppar, dels brons, öch skulle af silfver slåg 9 krohok; 1-kronor, 50,25 och 10 öre, sämt af brons 5, 2 och 1 öre: Riksedalern skulle, nämndes det, komma att kallas kröna: Värdeförhålländet mellan gbld osh silver ställer sig nemligen för närvarande så, att öfvergången till det nya systemet anses kunna ske utan någon uppeller afgäld, utan omskrifning af förbindelser eller besvärliga räkningar. Danska och norska mynt med lika namn och al lika godhet skulle i Sverige blifva ika giltiga som de svenska, hvilka jemväl . Norge och Danmark skulle erkännas såsom lagligt betalningsmedel. . Deremot skulle det nu gängse svenska silfvermyntet å 1 rdr och derutöfver upphöra vid slutet af är 1878 att vara lagligt betalingsmedel och de mindre silfvermynten vid .881 åra slut. I offentliga räkenskaper skulle sronan införas i stället för riksdalern senast rid 1875 års början Frägån härom torde inom kamrarne komna att behandlas ko-t efter påsk,