lynne än ver, olkåska tider. Sietli örsnnes SUB poltåiska icer. Sistlidne lör dag förste ten att störta Thiers, hvilket man KORA tbyet, kan förstå. ty Thiers har alltid vari I, för att begagna detta uttryck — dess buse Men i går har den på sätt och vis tvängit h GrEvy att taga afsked, och här står vårt för stånd stilla, ty den högt aktade hr Grivy ha jn sedan två år ständigt bibehållits på president stolen genom alla fraktioners inom församlinger röster, högerns inbegripna, och alltid fallgior sina grannlaga funktioner med er hög gisd a opartiskhet, värdighet och moralisk atktoritet som gjort honom till kammarens nödvändige pre sident, likasom Thiers är republikens nödvän ige president, Det är således mycket svårt at! förklara det sällsamma uppträde, för hvilket för samlingen i går var skådeplats. Har högerr verkligen velat göra sig af med en president. som gerom sitt lugn och sin opartiskhet höll den i schack, eller har den kanske blott, hängifvande sig Åt en af dessa n cker, som förmått den att äp. göra sig till en ötverdomstol, än till ett cen: tiliom, nu äfven kommit på den iden rit göra sig till en akademi och reformera ordbolken? Dessa båda förutsättningar äro lika antagliga ögern är så genomträngd af idn om sin suveränitet, att den icke tyckes veta af någon gräns för utöfnirgen af sin makt. Den vill påtvinga 088 en ny politik, en ny historia, en ny filosofi; kanske vill den äfven påtvioga oss ett nytt språk. Sålunda afgjorde den i går, att ordet bagage var icke endast ett vulgärt utan tfven ettskymfligt uttryck, och att man icke usan att skymfa en författare eller en statsman kan tala om han. literära eller politiska bagsge. Detta skulle verkligen vara att gifva en högst betänklig utsträckning åt valmandatet, och vi betvifla mycket att de deputerade, vare sig de af högern eller af venstern, fått något uppdrag att omarbeta akademiens ordbok, Hr Grövy fann med rätta detta anspråk något för starkt, och han gaf en ar högerns oroligaste män en påminnelse om att iakitaga det passande, på samma gång han beFagnade tillfället att gifva dem. som icke kände eller ville låtsas icke känna donsemma den verkliga definitionen på ett orå, gom uppväckt en så vr: sinnig storm. FörsÄmlingens president, tvungen att fullgöra en skollärares åliggande — detta är det uppbyggliga skådespel, bögern skaffade oss i går. Vi behöfva knappast tillägga, att stormen ständigt tillväxte ända till det ögonblick, då Gråvy förklarade sammanträdet npplöst och yttrade några ord, som röjde hans afsigt att begära afsked.. La Republique frangaise yttrar angåerde samma sak: Hvilken är då dennd president, som msjoriteten ai den 8 Februari vågat anfalla på d Bätt, utan försya, utan skäl, utan sundtförstånd? enne president är hr Jules Gråvy, en man som, alltsedan församlingen sammanträdde i Bordeaux. af alla partiers alla nyanser varit erkänd såsom densa under de smärtsammaste omständigheter valda kammares nödvändige president. som allt: i sedan denna tid blifvit bibehållen på sin plats) vbestridt och utan någon möjlig medtäflare. och fullgjort detta otacksamma och svåra värf hv: rje dag, utan hvila eller lindring i arbetet. en vpprätthållen af medvetandet om de upp pligter han hade att fylla. Jules Grevys m ration är känd. Den var och förblifser hans förnämsta rätt till hans kollegers förtroende. Hans klokhet har äfven så rättvist blifvitprisad. Hvilka ha väl inom församlingen oftare upphöjt henne än desse män af högern, som i går på ett så! förunderligt sätt glömt honom? Hvad hans rättvisa mot partierna beträffar, under dessa uppbrusningar, så oskiljaktiga från — allt för ofta — upprörda debatter, austår det väl majoriteten att betvifla den, hon som så ofta applåderat yttring:arna af densamma? Men hvad betydde väl Gråvys rättvisa, klokhet och moderation gent emot det parti majoriteten tagit? I ett ögonblick var allt glömt, både de gjorda tjensterna och presidentens stora skaper. Han ansåg, att hans embetes vär t. btt hans samvete — alltid orubbligt och strängt — gjorde det till en pligt för honom att sätta en gräns för raseriet hos en majoritet, som anser allt tillåtet för sig, emedan hon tror sig vara! allsmäktig. Presidenten Gråvy har kunnat bortspolas genom störtfloden af rojalisterues vrede; men han hör icke till dem, söm följa med lävgre in de vilja. Han bibehöll sin fasthet och hans: sista ord blef tillkännagifvandet om hans afi skedsansökan. . Såsom man genom ett i lördags ankom-: met telegram känner, har nationalförsamiin1 gen den 3 dennes med 401 röster mot 173 antagiv förslaget rörande dem Ionska yu Dicipalförfattningen, Denrna Utgång så väl som Buffets val till president visar till falln hvilket öfvertag reaktionen för närvärande! har inom denna församling,