Aftonbladet – 5 april 1873, sida 2

motivering, som ganska utförligt deducerade olämpligheten af delningens fortfarande och nödvändigheton af de båda kårernas återförening. Då under gårdagens öfverläggning anhän garne af K. M:ts förslag erinrade om kammarens nyss nämnda beslut och framhöllo den motsägelse mot sig sjelf, i hvilken kammaren skulle råka, om den nu, på sätt flere l talare hade yrkat, ogillade den föreslagna organisationen, så invändes häremot af dem, som nu kämpade för delningens fortfarande, att uti 1871 års beslut framställningen om indragningar på personalen hade varit hufvudsak, och act man endast hade begärt att K. M:t ville i sammanhang med indragningarna taga i öfvervägande frågan om lämpligheten af de båda kårernas förening, hvilket, menade man, vore något helt annat än att begära att en sammanslagning skulle ega rum. Då nu alldeles icke nägra indragningar blifvit föreslagna, fuune man följaktligen icke något skäl att bifalla sammanslagningen, hvilken man förklarade skulle blifva en öfverraskning för landet och icke medföra annat gagn än tillskapandet af ytterligare en py reservstat, hvaremot den befarades kunna gifva anledning till ett återapplifvande af sträfvandena att skapa en stor sjögående flotta. För dessa äsigter! uppträdde her C. A. Larsson, Ola Jönsson i Kangshult, Ola Boson Olsson, Jonas Andersson i Häckenäs, C. Ifvarsson, Liss Olof Larsson, Heeggström, Sven Nilsson i Österslöf, Anders Persson, Per Nilssoni Espö och Törn-felt, hvarjemte hr Adlersparre naturligtvis nu såeom städse tillförene uppträdde till försvar för delningens bibehållande och sökte . visa obefogenheten af de argumenter, som anfördes för att ådagaligga dess olämplighet och obehöflighet. Det kongl. förslaget försvarades deremot, förutom af sjöministern, frih. Leijonhufvud, ! förnämligast af grefve Posse och hr Key, hvarförutan på samma sida uppträdde hr J. Bundbäck, gretve Björnstjerna, hr Nybleus och Carlskronarepresentanten hr Gjerling. Förutom ofvannämnda erinringar om kammarens beslut vid 1871 års riksdag, an-. fördes från denna sida, till undanrödjande l! af farhågorna för nya försök att åstadkomma en stor sjögående flotta, att det vore föga logiskt att af detta motiv afslå sammanslagningen, då tvärtom häållandet af en särskild kår med benämningen flottan snarare kunde anses leda tankarna uch bemödandena Et nämnda håll, medan Bter sjövapnetz förening till en kår, uttryckligen afsedd för kustoch skärgärdsförsvaret, snarare aflägsnade all tanke på en stor sjögående flotta, hvars åstadkommande för öfrigt förbjöde sig sjelft till följd af de ofantliga summor, den för en sådan erforderliga materielen numera erfordrade. För öfrigt anfördes de vanliga argumenten, att uppfostran för den de bäda kårerna tillhörande personalen vore densamma, att tjenstgöring och tjenstgöringsfält vore hufvudsakligen desamma, då båda hade väsentligen samma materiel att hand-. hafva och voro i behof af samma utbildning och egenskaper. Den votering genom hvilken kammaren afslog det k. förslaget om de båda kärernas sammanslagning, utföll med 88 röster moti 59. Andra kammaren medhann i går afton, ehuru dess plenum fortsattes till kockan 1 på natten, icke att behandla mer än ännul en punkt af utskottets betäakande, nemligen den, genom hvilken statsutskottet afstyrkt det k. förslaget till förändrade bestämmelser rörande båtsmanshållet, Vilemna derhän i hvad mån missbelåtenheten med denna del af det k. förslaget återverkade på kammarens stämning i afseende på organisationsförslaget i sin helbet; men visst är att en ganska stor animositet gaf sig tillkänna mot hvad som blifvit föreslaget i afseende ä båtsmanshållet, och hvilket betecknades såsom ett försök, alldeles likarfadt med det som vid 1871 års urtima riksdag gjordes i afseende å indelningsverket för armen, nemligen att genou beredandet af vissa fördelar åt rustoch rotehållare bereda möjlighet att få bättre folk än tillförene och dymedelst befästa indelningsverket. Man beklagade för öfrigt den ringa sammanhällsing, som förefunnes inom regeringen, då, medan krigsministern lätit förstå att han ville afskaffa indelningsverket för armån, sjöministern sökte befästa detsamma med afseende å båtsmanshållet. Sedan denna ton var anslagen, var det icke något tvifvel om att förslaget skulle falla i Andra kammaren och beslutet derom fattades oekså med 84 röster mot 37. Från ministerbänken anfördes under öfverläggningen härom bofvodsakligen de svårigheter, atticke säga omöjligheter, som funnes att hos ossåstadkomma nödig bemanning för sjövapnet annorlunda än genom bätsmanshållet, så länge nemligen icke allmän värnepligt vore införd och sjövap-! net finge sig tilldeladt behöfligt antal af de värnepligtige och finge behälla dem itjenstgöring så länge att de kunde erhålla den nödiga utbildningen. Med anledning af anmärkningarne i afseende å den motsägelse, i! hvilken krigsoch sjöministrarnes planer förmenats stå till hvarandra, upprepade krigsministern sin förklaring, att han ämnade framlägga ett organisationsförslag, bygdt på grunder, som ej försvårade, utan snarare underlättade öfvergängen till ett annat sätt för manskapets anskaffning än det nuvarande, och sjöministern uttalade å sin sida sin öfvertygelse, att bätsmanshållet ej skulle komma att ega bestånd en dag längre än indelningsverket fortfar att ligga till grund för landtförsvaret. Vid slutet af förhandlingarna i detta ämne uppträddeh, exc. justitiestatsministern och förklarade — med avledning af ett par statsutskottsledamötersyttrande — att om K.M:ts förslag, på sätt två ledamöter af statsutskottet yttrat, hos den ene väckt förvåving, hos den andre icke, vore för regeringen likgiltigt. Med ringaktning vore det ock som regeringen bevitnat de upprepade misslyekade försöken att påvisa principiel meningsskiljaktighet mellan dess ledamöter i fråga om försvarsväsendets ordnande, Hvad som vid 1871 ärs riksdagar utgjorde gran den till regeringens sammanhållning var icke indelningsverket i och för sig, utan den högreoch vigtigare frågan om beredande af ett för vårt land betryggande föravar. Kunde sådant på annat sätt bättre vinnas, då vore ej värdt att vidare hårdt hålla på indelningsverket, Den förmenta menings skiljaktigheten hade i verkligheten hittills ny me ot m MM — DD RS OA RR DR kt kr