META HOLDENIS.); VICTOR CHERBULIEZ. Öfversättning från franskan. Efter att ha skrifvit sista ordet i denna röra, som hon uppläste med hög röst, ut ropade m:me de Mauserre: Det är förträffligt, nu felag endast datum. Fort till verket, min sköna! se här är papper. Darrar er hand ännu ? Nej, min fru, svarade Meta; som beslut samt doppade pennan i bläckhornet. Ursäkta, anmärkte fru de Mauserre, sjag glömde att detta papper är stämpladt med mina initialer; om man finge se det, skulle man kunna tro, att jag haft ett fin ger med i den här affären, och att jag hviskat er i örat hvad ni skulle säga... Ni skall gå in till er och skrifva. Är ni sä ker på ert minne, eller vill ni tiga med er den här lilla rosenröda lappen. Det behöfves inte, min fru, svarade Meta muntert. Jag kan min lilla romans på mina fem fingrar; vill pi att jag skall läsa upp den för er? Med dessa ord rullade hon tillsammans papperslappen och stod i begrepp att sntända den vid ljuset, då m:me de Mausezre hastigt ryckte den ifrån henne och lade den ned i portföljen. Jag fruktar ännu, att ni skall ändra er. Denna papperslapp är ett vitne och jag ämnar gömma den för att ber slå er, om inte er kopia är noggrann; om så behöfves, skall jag visa den för Tony. 8) 89 A. BP. pr 40—49, 51—55, 57--60, 62—66