Aftonbladet – 22 mars 1873, sida 2

et? Hvarför icke antaga med acklamation ch utan debatt ett förslag i denna rikt-te ing? Men nej, partiandan måste vara med. El örsamlingen måste ställa sig sjelf öfver en verklige underhandlaren och tillskrifva ig sjelf hela förtjensten af fördraget. !uU ramför allt gick det icke an, att den allid påpassliga venstra centern lät gå sig te r händerna ett nytt tillfälle att betonaj enna pationalförsamlings anspråk på att ara en konstitzerande genom att förklara, lye tt territoriets befriande endast utgör en del f det uppdrag, hon af nationen mottagit. ti ådant var syftemålet med den dagord-st ing, som föreslogs af Saint Marc Girar m in i de särskilda fraktionernas af högernlin amn. Hvilken sällsam kallblodighet i ett! B dant ögonblick! Lyckligtvis ha de förrådtge ig sjelfve och fallit i sin egen snara. IIne in ifver att lyckönska sig öfver ett verk, m om de i sjelfva verket oftare ha hindrat n tjenat, ha de endast glömt en sak, nemigen landet, dess ihärdighet i arbetet, dess åliga försakelse, dess patriotism under de ärdaste prof. Hr de Belcastel måste erora högra centerns män om att Frankrike tår öfver nationalförsamlingen. Med ett rd, det är endast genom strider och reklanationer, som man kunnat förmå upphofsnännen till högerns dagordning att betala epublikens president den skuld, i hvilken iationen stär hos honom. Det skulle vara möjligt att hembära denna hyllningsgärd ned mera motsträfvighet och småsinnad afind. Det är nog med en tre timmars apo.co8! utropade hr La Rochejaquelin. Återgen ett af dessa ord, som Frankrike icke skall glömma. Ty det är Frankrike, som iömer partierga och männen. Dess rättskänsla och sunda förstånd sätta det i stånd att undransvärdt väl begripa hvad som ligrer på bottnen af dessa bedröfliga tvister. Det inser de försåtliga afsigterna och gör sig redo för de dolda syftena. Männen i Vergailles vilja stanna qvar. Lät man oss icke i går höra ord om inre fiender, tusen sånger farligare än utländingen, som nu drager sig tillbaka, och från hvilka man mäste rädda landet? För att blott kunna stanna qvar skola de monarkiska partierna icke anse något offer för stort, icke ens en skenbar afsägelse af sina älsklingsplaner eller ett omedelbart proklamerande af republiken med vissa hemliga förbehåll? Hvad oss republikaner angår, är vår pligt att ha ott vaksamt öga på dessa skrymtaktiga omkastningar, denna oädla komedi och blotta dem för de fransmän, som icke vilja låta bedraga sig af desamma. Enligt National har Thiers vid mottagandet af deputerade under förra veckan yttrat sig i mycket erkännande ordalag om furst Bis marck. Han skall ha sagt: Vi kunna icke annat än lofprisa Bismarck. Han har ständigt förfäktat Frankrikes sak gent emot rmilitärpartiets öfverdrifna fordringar, det är. honom vi ha att tacka för de eftergifter, gom blifvit tillkännagifna i kejsar Wilhelms trontal den 12: Rikskanslern är ea verklig statsman, som icke låtit berusa sig af Preussens militära lycka, och som ickel blott i det ögonblick, då freden undertecknades i Versailles, utan ännu i den dag som är, uppträdt mot det exalterade partiets fordringar. Thiers uttryckte derjemte sin harm: öfver Assemblee nationales och andra tidnin-: gars enfaldiga angrepp mot Bismarck (Ass. nat. hade beskylt rikskansleren att vara vansinnig) och tillade: Om man ändå inskränkt sig till att påstå, att jag blifvit af med förständet. Jag har länge varit van vid lögn och förtal; har man icke under senare til den dagligen påstätt, att jag var död. Men att publicera dylika dumheter om en man, hvars bistånd är oambärligt för att segraj. öfver det tyska militärpartiets fordringar, det öfvergår allt förstånd. Vid framläggandet för tyska riksdagen af konventionen af den 29 Juni förlidet år om förändring af betalningsterminerna för den franska krigskontributionen; meddelade furst Bismarck en öfversigt öfver Frankrikes hittills gjorda utbetalningar till Tyskland och användandet af desamma. Frankrike har hittills utbetalt 312 milliarder, eller i räntor och åtskilliga mindre krigskontributioner 1,075,972,531 thaler. Efter afdrag af köpesumman för de elsassisk-lothringska banorna bli 989 millioner thaler öfver. Häraf har riket redan genom lagar (om krigsskadeersättningar, dotationer, fästningsanläggningar o. s, v.) anvisat en summa af 280 millioner, Efter afdrag af denna summa och af 412 millioner för specielt nordtyska ändamäl, återstå till disposition 698 millioner thaler. Hittills ha blott omkring 500 millioner thaler blifvit fördelade bland de olika staterna. om m-ot bär för SS tt I tyska pressen har på senare tiden upprepade gånger varit fråga om, att furst Bismarck i siaom tid äfven ämnar afträda som preussisk och tysk utrikesminister, för att på detta sätt bli fri från allt deltagande i den preussiska landtdagens förhandlingar och endast qvarstå som rikskansler. Då man erinrar sig, att Bismarck ännu för två år sedan yttrade, att rikskansleras och denjpreussiska utrikesministerns embeten alltid mäste vara föranade i en hand, och att han mäste begära sitt afsked, om detta förhållande någonsin komme att förändras, förefaller denna underrättelse något osanno-l lik. Icke desto mindre uppdyker den fnyoi Nat. Ztg af den 17 dennes, som tillägget: På hvad sätt förbindelsen mellan rikskanslern och det preussiska statsministeriet för framtiden skall upprätthållas låter ännu icke säga sig. Det är emellertid möjligt, att denna uppgift kommer att tillfalla statssekreteraren för utrikesangelägenheterna, i hvilket fall denne, likasom cheferne för de andra departemonten under rikskansliet (marinministern v. Stosch och general Kamecke), måste utnämnas till statsminister och fungera som utrikesminister, Att en dylik plan verkligen existerar, tyckes framgå deraf, att i finanslagen för 1874 är uppsatt ministerlön (12,000 thlr i stället för 6000) för sekreteraren för utrikesangelägenheterna. Italien2 finanser visa sig alt! gynnsammare. Vederbörande minister harl. inom deputeradekammaron förklarat, att 1871 . års brist är 25 millioner lägre, än man beräknat Maascahvricotan 1071 wan FA UU SIT:. fe t st F