UJ VAD UUTIIGIe BLANDADE ÄMNEN En högtidlig stund på hafvet. Under denna rabrik läser man i Blekinga Posten följande skil dring af H. af Trolle: H. M:ts korvett, den trefliga Najaden, lemnade den 11 April 1850 det lefnadsfriska, muntra Havana på Öuba, denna perla eller rättare juvel i de spanska konungarnes krona. Kommande från Brasilien, hade vi under färden emot Norden besökt efter hvarandra flera af Vestindiens täcka, fruktbara öar. Klockan 5 e. m., samma dag vi lemnat Havana, pejlade vi Pan de Mantanzas på Cubsa. Mexianska vikens herrliga blå vattenspegel täflade med himlen i klarhet. Med bramsegeln i topp framdrefs korvetten nästan blott af strömmen Några tumlare och delfiner lekte vid korvettens bog, de förra hjulande i vida kretsar, de sistnämnda visande sina silfverglänsande fenor. Solens skifva tangerar redan horisonten och Mantanzas fyr börjar sända ut sitt ännu bleka sken öfver hafvet. Allt är så lugnt, så fridtollt, så stilla. Tanken ilar bort ifrån jorden för attsöka himlen, för att i ödmjuk andakt sända en tacksamhetens suck till Honom, Allfader derofvan! unnu en qvart har förflutit. Nattens skuggor utbreda sig allt mera och Mantanzas fyr, den korvettens öfverstyrman pejlar, lyser nu med ett klart, rödaktigt sken. Nu inrapporterar styrmannen, att korvetten har den rätta pejlingen af fyren inne. Trumhvirflar höras på däck, officerarne och hela besättningen församla sig under djup och allvarlig tystnad akterut på halfdäcket. Bramseglen äro bergade, underseglen uppgigade, och stormärsseglet kastadt på stång. orvetten ligger orörligt stilla. Vi äro på samma ställe, hvarest korvetten Carlskrona den 30 April 1846 gick till hvila. Najaden är den första svenska örlogsman, som besöker detta samma ställe efter den så sorgliga katastrofen. Vi hafva inseglat samma pejling af Mantanzas fyr, som Carlskrona kort förut innehade, innan han sjönk i oceanens famn. Högtidliga, djnpt gripande ögonblick, som jag aldrig skall förgäta! Ännu en trumhvirfvel — och allas hufvuden äro blottade. Psalmen tager sin början. Klara och andägtiga stiga tonerna af Davidsharpans herrliga melodi från männen, hvilka i detta ögonblick på ett värdigt sätt fira minnet af hänsofna kamrater och sjömän. Måhända gurgar Najadens köl öfver Carlskronas toppar, der han står bland djupets koraller, med den blågula vimpeln hissad i 1topp! Till er, som sofva den eviga sömnen inom dess relingar, till er bringa vi minnets helsningar från fädernesland, från anhöriga och vänner. Sofven i ro! Den högtidliga stunden var förbi. Vinden friskade, alla dragande segel tillsattes och Najaden lemnade Carlskronas kyrkogård, styrande för god fart kursen hän emot Norden. —— — Sitsepidemi. Under förflutna veckan ifver Helsingborgs Tdng — var vår stad och maste trakten häromkring hemsökt af en svår sjukdom, som ännu icke blifvit beskrifven i Hygiea och mot hvilken ingen doktor visste råd. Den har blifvit kallad sits-febern. Vi skola i korthet beskrifva dess orsak, uppkomst och verkningar. För något mer än en månad sedan strandade danska ångbåten Dagmar i grannskapet af. Höganäs. Dess last bestod af diverse s. k. korta varor och bomullsvaror, deribland sits i en otrolig mängd. Lasten blef sjöskadad och såldes i tisdags, onsdags och torsdags på auktion, och vi veta knappt om auktionen är slut ännu. Redan i måndags satte sig våra köplystna herrar i rörelse, och från Danmark hitkommo hela skeppslaster med spekulanter. Man köper billigt på strandningsauktioner. Hvar man kom på gatorna möttes man af en dansk, och hans vanliga fråga var: hvor er Krappeup? Det blef en riktig folkvandring till Krapperup. der auktionen hölls, Uppropen började; et bjöds och bjöds dugtigt, så att många af våra danska vänner utropade: du Fridsens Gud, man kjöber jo billigere ved Östergade, än her!Emellertid stannade våra affärsmän för en betydlig mängd af de mer eller mindre skadade sitsstyckena, som med snaraste hitfördes; och nu började först febern. Legret i en butik upprymdes redan första dagen; boden var fyld ända till trängsel och man bildade queue ända fram emot torget. Följande morgon hade en annan butik och en tredje sitt lager i ordning; febern växte med hvarje ögonblick och sitsstyckena vandrade ut i verlden, till fruarnas och jungfrurnas glidje, som köpt så billigt — ehuru man påstår, at priserna voro de normala och något deröfver — men till männens förtvillan, som fingo gå med portemonnaien öppen hela dagen, för att bota den förskräckliga febern, Det var på tre hela dagar icke tal om annat än sits, calico, madapolam, engelskt skinn. Behofven voro i hast omätliga — det var ju så billigt. Det skulle icke förvåna oss, om någon handlande doppade sina gamla sitser i vatien och sålde dem som sjöskadade; de skulle bestämdt få en strykande afsättning till hvad pris som helst. Summan på texten blifver den, att alla äkta män införå en bön, att inga fartyg med sitslast må standa på våra kuster. — En brottmålshistoria ur flnansverlden. Den 4 dennes öppnades i Paris en rättegång, som lemnar en Påpekning åt röfvaresnillena i våra dagar om det ämpligaste fältet för deras verksamhet. Åklagaremakten uppträder här i namn af en mängd franska medborgare och medborgarinnor, som i en handvändning blifvit plundrade på en summa af mer än 20 millioner francs. De anklagade äro i främsta rummet: 1) amerikanske generalen Fremont, som icke lär hörsamma kallelsen att Inatäil jla mio: IM am frans