Aftonbladet – 19 mars 1873, sida 2

raseri, och jag önskade inom mig alla qvin nor hin i väld; jag tänkte inte på er i det ögonblicket, madame. Hur är det fatt med er, Tony ? sade m:r de Mauserre; derefter såg han framför sig och väntade. Efter ett ögonblicks tvekan, återtog hon: Vill ni bevisa mig den ynnesten att af. lägsna m:lle Holdenis från detta hus. Han spratt till i sin fåtölj. Har jag hört rätt? utropade han. Denna unga flicka, som ni beundrade, som ni upphöjde till skyarne, som ni kallade en perla bland guvernanter! Hvad har m:lle Holdenis gjort, jag ber er, för att så hastigt ha förspilt er ynnest och hvad har ni att förebrå henne? Ingenting, som hon rår för. Ni skulle bevisa mig en stor tjenst genom att befria mig ifrån att säga er mina motiv. Gissar ni dem inte? Låtom oss se till; den som söker, han finner. Är ni missnöjd med henne derför att hon gjort sig alltför nyttig och nödvändig här? Beklagar ni er öfver henne derför att hon genom förstånd och ihärdigt tålamod har bringat till förnuft ett barn, som hvarken ni eller jag kunde uppfostra och som, öfverlemnadt åt vära omsorger, skulle ha blifvit odrägligt. Gör ni henne till ett brott att ha ordningssinne, att ega förmåga att styra ett hus, att ha förmått edra tjenare att hysa respekt för sig. Eller kanske hyser ni groll till henne för den uppmärksamma och uppoffrande vård hon egnade mig under min sjukdom eller för det nöje jag finner uti att någon gång samspräka med henne. Tala, förklara mig edra anledningar till missnöje! Jag anklagar henne att mot sin vilja