Aftonbladet – 17 mars 1873, sida 4

Redan i Maj förlidet år tog Warren sitt för: sta steg i bedrä NT enom att öppna giforäkring med West-lindflislen af Fngländs bark. Härigenom fick han diskoiitoräkning, oth det sy1es af de bref. han tillsändt verkställande direkören i denna baiikfilial, att han erhållit föllständigt förtroeide. Sedan början af detta år hade han då och då skrifvit vänskapliga bref, inuehållande vexlar som skulle diskonteras och krediteras honom. Dessa oref äro daterade Birmingham, hvilket synes ansifva, att sjölfva förfalsktitgsäftaren icke leddes London. Han sig i dessa bref vara sjuk och ur stånd att infinna sigiegen person. Hans sista bref af den 27 Febr. innehöll vexlar för liskontering till ett helopp af 26.000 p. sterling, öh af dessa blefvo 24.265 ptind genast diskotiterade. Ett par andra blefvo ej diskonterade, emelan de, såsom vi förat nämnt, icke voro försedla med datum, och då de kommo fillbäka till trassenternä, ppiäcktes att de voro förfalskade. Så fort som Warren fått beloppen sig krediterade i Englands bank, utfann ban ett sätt att hastigt skaffa sig peiiningarns. Hön drog gönast Anvisningar på sin piroräkning med filialen i West-End och inbetalade demp olika räkningar, som han öppnat i City — bland andra på Horions i Kontinentalbanken, Sålunda betaltes den 28 Febr., samma dag som bedrägeriet Bptäckten envisnitigat å B000, 7500, 10,009 och 5009 pund, alla dragna af Warren, på räkvingar med Jay Cooke C:o och Kontinentalbanken. Det synes, att planen naikades sin fullbordan och att Warren rustade sig till att begifva sig i väg med sin fångst. Noyes hae begärt ett stort belopp i franska och preussiska sedlar och skulle, om allt gått bra, besökt Kontinentalbanken i måndags för att erhålla dem. Warren hade således tåligt väntat i åtta månader, under hvilka han förskaffat sig kredit hos Englands bank och andra firmor, och han stod i begrepp att blifva lönad för sin industri, då den begångna lapsus plötsligt beröfvade honom den efterfikade frukten af bedrägeriet. Från Cork skrifves, att myndigheterna derstädes fått spaning på, att upphofsmannen till förfalskningarne befunne sig derstädes under namnet Charles Burton. vå detektiva polismän hade anländt dit från London. Föregående qväll var Charle: Burton nära att falla i rättvisans händer. Myndigheterna hade fått veta, att bref med detta namn, men utan bostadsadress, hade anländt till Cork. På lördags afton hade en åkare infunnit sig å postkontoret och begärt brefven, men häktades af den der stationerade polisen. Åkaren upplyste, att han var skickad af en man, som väntade på honoin i nästa gathörn. Hans beskrifning på mannen öfverens stämde fullkomligt med Warrens signalement. Polisen följae åkaren till Winthropps street, der mannen skulle inväntat honom, men han var försvunnen. Man antager, att han på afstånd följt Åkaren till postkontoret och sett att denne anhölls af polisen. Af senare ankomna engelska tidningar fraimsår, att det nu lär vara höjdt öfver allt tvifvel, tt samma förfalskareband, som plundrade enzelska banken på 100,000 , bedragit enskilda handelshus och en bank i Birmingham på en minst lika stor summa. Tidningarne innehålla emellertid ingenting vidare om polisens fortsatta forskningar efter Warren och hans medbrottslingar.