u son ett assureradt bref med 1100 rdr rymt enligt förteckning, dem Thuresson erkände sig hafva emottagit och för hvilka han befallt en elev på kontoret lemna qvitto. I ställetför att med post tåget kl. 2 afsända beloppet, lät han det emellertid qvarligga och uttog ur brefvet en sedel å 1100 rdr, hvilken han sände med tåget till Marieholm för att dermed redovisa. Med omgående återfick han 35 rdr; på qvällen reste han med tåget till Eslöf, tog det rekommenderade brefvet och öfriga penningar med sig och anförtrodde några kläder i en annan kamrats förvar. Från Eslöfafreste han öfver Malmö till Kjöbenhavn, der han först bodde vid Amaliegade, Om fredagen hade undersökning skett Teckomatorp och even Geijer hade telegraferat åt skilda håll samt med aftontåget rest till Malmö. Samma dag på aftonen hade Thuresson råkat göra bekantskap med ett par fruntimmer, hvilka han påstod vara från Sverige, men för honom okända, och medföljt till deras bostad, der han varit endast en kort stund, när polisen inkom och häktade honom. Vid jemförelse med förteckningen voro penningarne desamma som af Jönsson inlemnats i Teckomatorp, men 123 rdr saknades. Den tilltalade påstod, att han under resan endast användt egna medel och af de tillgripna penningarne ej rört mera än dem han betalt i och för den omnämnda redovisningen. Postinspektören mottog medlen och begärde, att jernvägen skulle återbära hvad den emottagit, då kändt var att det var stulet. För åtskilliga perFsoners hörande uppsköts målet till förnyad handläggning den 26 dennes. (M. H.-T.)