Aftonbladet – 11 mars 1873, sida 2

Hon såg ut som en själ i skärselden, tillade m:me TArci, och hon bytte om plats under hela aftonen, emedan hon inte fann sig riktigt bra någonstädes. Det är en mildrande omständighet för henne, emedan det visar, att hon inte ännu är mästariona i konsten att förställa sig. Allt ifrån första dagen, jag såg henne, föreföllo mig hennes afsigter misstänkta och hennes tyska ansigte misshagade mig. Det bevisar, min herre, att ni endera är skarpsyntare eller fördomsfullare än jag; hennes tyska ansigte har aldrig misshagat mig. Det som mest oroar mig, är att hon lyckats förhexa min stackars far. Det bevisar, min fru, att ni inte förstår de känslor, hvilka en qvinna, som vårdat en sjuk med ett känsligt hjerta, kan ingifva. Men i hvad afseende är hon då så utmärkt, den der äfventyrerskan ? Hon är ful. Ah, min herre, det vet ni, att jag inte går in på. Tyeker ni, att hon har så glänsande själsgåfvor? Min fru, hennes gåfvor glänsa ej; de gagna; måhända bar hon valt den bästa lotten. Säg snarare, att hennes talang består uti smicker och lismeri. Ack, min herre, de finaste politiker lyckas ofta genom de enklaste medel, emedan de taga menniskorna för hvad de äro — för stora barn. Jag tror verkligen att ni rosar henne! Ack, min fru, långt derifrån, men det tillhör en god general att inte ringakta sin fiende. Mr dVArci gjorde en åtbörd af otålighet och jag tror att han lät undfalla sig en ed. Vi prata om påfvens skägg och förspilla