Aftonbladet – 8 mars 1873, sida 3

ratt så mycket som möjligt förringa hvad I han verkligen yttrat om premierministrarI nes stora förderfighet och att i stället betona I parlamentarismen: Det stenografiska protokollet. ? Icke är det väl sådana premierministrar vi tänka oss. Men tillåt mig sätta upp en annan: Emile Ollivier. Denne var en fullkomlig premierminister. Emile Olivier gjorde sig till deras organ, ? jutan tvifvel derföre att I han ansåg det vara sin 1 Iskyldighet såsom pre, Imierminister att — — Premierministern gjor)lde samma förderfliga -I manöver som åtskilliga Jandra premierministrar före honom; han föll och i faliet drog ban kejsartronen med sig. Jag har hittills endast talat om premierministrarne, men jag Grefve Sparres justegRouher...... Icke är det väl sådana premierministrar -anhängarne af — parlamentarismen tänka sig. Men tillåt mig sätta upp en annan: Emile Ollivier. Denne var en fullkomligt parlamentarisk premierminister. Emile Ollivier gjorde sig till deras organ, utan tvifvel derföre att han ansåg det vara sin skyldighet att — — — Premierministern gjorde samma förderfliga manöver som åtskilliga andra prermierministrar före honom, att snabbt verkställa den parlamentariska viljan ; han föll och i fallet drog han kejsartronen med sig. Jag har hittills endast talat om de stora politiska följderna af skulle kunna tala om n det franska parlamenIt. ex. Bazaine. tarisk styrelsesättet. Jag skulle kunna nämna några bevis på det raseri. hvarmed partierna förfölja sina motståndare. Jag skulle kunna tala om t. ex. Bazaine. ——— Danmark. År 1848 genomfördes der en politisk revolution. En parlamentarisk styrelse med tillhörande premierministersembete infötdes. På ett ställe i protokollet finnes för öfrigt med grefve Sparres hand inflickad följande tirad: helst premierministern ju endast betraktas såsom sluistenen, kronan på denna parlamentarism. Svaranden anhöll att nu få till handlingarne i målet foga ett exemplar af det numera tryckta protokollet för andra kammarens förhandlingar den 8 Februari, för att juryn af det sätt, hvarpå grefve Sparres yttrande der finnes Btergifvet, kunde finna, att i senare delen af anförandet, der svenska förhållanden beröras, grefven icke besvärat sig med att justera bort eller blanda bort yttrandena om premierministrar, utan att det hufvudsakligen varit honom angeläget att göra detta i hvad som rörde utlandet, för att dymedelst bringa det förut omnämnda korta karakteriserande referatet i Aftonbladet på skam. Kärandens ombud, häradshöfding Beckman, begärde och erhöll 14 dagars uppskof, för att genmäla svaromålet och afgifva slutpåstående. — ÅAfslagen nådeansökan. Genom utsiag den 4 Februari har K. M:t icke funnit skäl bifalla den af komministern Carl Gustaf Wikström, hvilken för förfalskningsbrott jemte andra förbrytelser blifvit dömd att, utom annan bestraffning, mista äran och vara prestembetet och komministertjensten i Hietaniemi kapellförsamling af Öfvertorneå pastorat förlustig, gjorda ansökan om återfående af prestembetet. (NORRL KORR.) — Afsatta militärer. K. M:t bar genom utslag den 26 sistl. Febr. fastställt krigshofrättens utslag af den 18 Oktober, hvarigenom ryttmästaren vid Smålands husarregemente A. W. Liljenstolpe, som gjort sig skyldig till förfarande, af hvilket framgått missnöje med förmans åtgöranden m. m., dels ådömts disciplinstraff ef vaktarrest i 31 dagar, dels, emedan han tillförene fyra gånger undergått disciplinstrafi, enligt 2 kap. 14 7 2 mom. Strafflagen för krigsmakten, till afsättning från sin innehafvande tjenst såsom ryttmästare vid ofvan nämnda regemente. Samma dag har K. M:t likaså fastställt krigshofrättens utslag, hvarigenom löjtnanten vid k. marinregementet FP. N. H. C. M: W. Psilanderskjöld för lylleri och oanständigt uppförande blifvit, enligt i annat här ofvan refereradt mål åberopade lagrum, ådömd att vara från sin löjtnantsbefattning i k marinregementet afsatt. fn ——— Danmark. År 1848 genomfördes der en politisk revolution, då bland annat äfven premierministers embetet infördes.