Aftonbladet – 8 mars 1873, sida 2

Vid sammanträdets början i Första kam 5! ren egde val rum af ytterligare fyra pleanter i statsutskottet och utsägos derjX: : hrr Burman, Björkenstam, gretve Laberg och grefve A. F. Wachtmeister; samt . två suppleanter i bankoutskottet, hvar. utsågos: hrr Lenning och wv. Strokirch. PERNRATSSDESR d De franska tidningarna sysselsätta sig i tfarande hufvudsakligen med det nu inom tionalförsamlingen pågående författvingsd setet och äro uppfyllda af kommentarier ver detsamma, skiftande alltefter dessa ningars olika politiska ståndpunkt. Sån vi i går omnämnde har detta arbete nug mskridis så längt, att inledningen och de da första artiklarne af trettiomannautskots förslag blifvit antagna. Vid national ssamlingens sammanträde den 3 dennes ;räffade emellertid en tilldragelse, som för ; ögonblick tycktes vara nära att omintetra antagandet af detta förslag. Deputeden Ricard kom å venstra centerns vägr till Versailles för att underrätta presinten om att denna fraktion ämnade be mpa utskottets förslag, om icke Thiers in tribunen försvarade den politik, för ilken han i sitt budskap uttalade sig.jö on Thiers kunde icke komma till enighetje ö I 5 vw OS He sd denne venstra centerns delegerade, och batten om inledningen till författningsföret öppnades, utan att man hade någon väg att på förband förvissa sig om att an kunde möta under debatten uppstående entualiteter. Diskussionen bief en af de frigaste, som på länge egt rum. Deputeden Le Royer höll ett skarpt tal mot mourkisterne. Han talade om den oöfvernnerliga motvilja Frankrike bar f irkien och om de partiers v a oo ka sbet, hvilka understöd oo ädlsamna De uteraden Berter ct -Ceneamid a. De Ha ordalsd yttrade sig i förakt rader 6 OM utskottets arbete, Depu ; a Baragnon svarade i häftiga ordalag es fe Royers yttranden och försäkrade att varje slags republik förr eller senare skulle f sig sjelf leda till kommnuens förnyande. Tögern ville icke tillåta Duvergier att tala. irefve Ramport yttrade, att diskussionen cke borde fortsättas, så vida icke regerinsen afgat några förklaringar. Thiers uppteg då i tribunen och tillkännagaf, att han öljande dag ville tala i församlingen. Detta illkännagifvande var tillräckligt för att jätta hela församlivgen i en orolig rörelse. Medlemmar af utskottet förklarade, att om oudskapets politik skulle starkare betonas, imnade de ftertaga sitt förslag. Venstern och venstra centern ansägo sig ha för ett ;gonblick vunnit en seger, under det högra sentern tycktes slagen. Oron var ytterligt stor. Som bekant är, höll Thiers följande lag ett tal, af hvilket framgick, att han fortfarande vill upprätthålla den vapenhvila mellan partierna, som bestått under de båda sista åren, och som sålunda räddade utskot: teta förslag. —— I Paris har under benämningen Ligue des Quartiers bildat sig en förening, hvars föregifaa syfte är att skydda den franska hutvadstaden mot ett upprepande af de olyckor, som bruka gå hand i hand med gaturevolntioner. I spetsen för denna förening står ett sällskap rojalister, som är kändt under namnet Alliance conservatrice, och föreningens verkliga ändamål är mindre att skydda Paris mot plundring och brandanläggning än möjligheten att organisera on beväpnad makt, hvilken i händelse af allvarliga oroligheter skulle kunna begagnas ati befrämja rojalisternes planer. Refan under mer än ett är har man arbetat på bildandet af denna förening, som naturigtvis funnit största anslutning i Faubourg S:t Germain, dels derför att detta qvarte svårast hemsöktes af kommunens skräck. välde, dels derför att det företrädesvis bebos af rojalister. För att kunna beväpna föreningens medlemmar och skaffa dem rät tighet att förse sig med ammunition, har man skaffat sig så kallade Port darmes, ett slags tillständsbevis för att kanna utöfva jagträtten. Föreningen har sitt hufvudqvarter i Rue Clichy, och dess upprättande har väckt icke obetydligt uppseende, när dylika föreningar icke i Frankrike kunna bildas utan polisens tillåtelse, och man tror derför att regeringen i själ och hjerta sympatiserar med föreningens verkliga syfte. : Furst Bismarck har icke afvaktat slutet af undersökningen rörande den Wagunerska affären för att vidtaga åtgärder, egnade att för framtiden förekomma händelser, liknande dem, som på senaste tiden väckt så mycken agitation i Preuszan och ;å allvarsamt komprometterat ministern för ullmänna arbeten. På hans förslag har det nemligen blifvit afgjordt, att ministeriet för handel och allmänna arbeten skall reorganiseras. Ministern skall ha till sitt biträde en understatssekreterare, och slutligen skall departementet för allmänna arbeten icke mera ha rättighet att af egen maktfullkomighet bevilja jernvägskoncessioner. Dessa skola endast kunna gifvas på ministerrådets tillstyrkan, En egendomlig omständighet härvid är, att sistnämnda bestämmelse relan finnes i en förordning af är 1838 unler kabinettet Altenstein. Denna förordning har aldrig blifvit upphäfd. Hon fin1es ännu i arkiverna, der hon legat glömd sedan är 1850. I detta fall så väl som i lere andra ha de byråkratiska traditionerna varit mäktigare än lagar och reglementen. Underrättelserna om carlistupproreti norra Spanien ärd fortfarande osammanhängande och motsägande. Enligt ett telegram till Times från Paris af den 3 Mars hade underrättelser kommit från spanska gränsen, enligt hvilka carlisteheferne Ollo och Dorresamay i spetsen för 4000 man stodo tre mil nära Pampelunva, och på samma gång i lenna stad oroligheter befarades från det extremt federalistiska partiets sida. Enligt ippgifter från carlistisk källa, heter det i samma telegram, har ea repablikansk truppcolonn blifviv slagen i närheten af Barce ona och förlorat 20 man döde och flere så de utom föngar. — Enligt. samma kätla