till Charmilles. Vi äro nu bosatta här, han och jag, hvarje morgon mer förtjusta öfver att vara förenade. Det gifves emellertid ögonblick, då jag frågar mig sjelf hvad jag gjort för att förtjena denna ljufva lycka och jag gripes af ore, då jag inte i mitt förlutna finner en enda förtjenstfull handling. Det var någon, afbröt jag, som skröt att i hela sitt lif endast ha begått en dålig handling; man svarade honom: När kommer den att sluta? Ni, madame, har blott gjort er skyldig till en god handling, hvilken består deruti, att ni dagligen bereder er omsifnings lycka, för att inte tala om de fattiga. Ack, sade hon, det gifves inga andra verkligt goda handlingar än sådana gom kosta oss möda eller uppoffring. Ni är allt för öfverseende, Tony. Jag försäkrar er, att om Gud blott rädfrågade sin rättvisa, skulle han i stället för glädjande nyheter endera dagen sända mig en allvarsam sorg, Och jag påstår, att det finnes rättvisa i himlen, efter den skurk, hvars namn vi hysa notvilja för att uttala, har beslutit sig att vända näsan i vädret. En enda omständiget oroar mig dock, nemligen att saken innu inte är gjord. Vi sälja huden, innan jörnen ännu är skjuten; det skulle vara an så obehagligt, om han finge den iden att tå upp ifrån de döda!Det är sant, svarade hon lifligt. Min stackars mor är endast allt för benägen att aga sina önskningar för verklighet; hon jar mer än en gång gifvit mig falska sigaler, och jag är en toka,som så låter hänöra mig af ett löst ord, som när allt komner omkring ingenting säger. Skulle jag nte göra klokast uti, Tony, att ingenting äga till mr de Mauserre om detta bref? Ian skulle bli vansinnig af glädje, och om