Bref från Finland. (Från Aftonbladets korrespondent.) Helsingfors den 15 Februari. Redan länge har det hos oss varit sed att fira den 5 dennes, Runebergs födelsedag, uppå ett eller annat sätt. Oftast har det varit konstnärsgillet, som på denna dag, dess årsdag, samlat sångens vänner till fest, men i år var det teatern förbehållet att hylla den åldrige, vid grafvens brädd vandrande skalden. Man hade nemligen till denna dag utsatt den första representationen af hans sista och: dock måhända största verk Kungarne på Salamis, Tanken att uppå vår scen och med våra jemförelsevis klena artistiska förmågor upptaga denna snilleskapelse var djerf och när dertill kom att stycket blifvit betydligt bearbetadt, i det detsamma afklädts en stor del af sin skönaste skrud, måste en hvar med en viss fruktan motse huru detta företag skulle lyckas. Många af de ställen, som, då man läser Kungarne på Salamis, anslå mest, voro nemligen uteslutna. Emellertid voro alla biljetter till teatern utsålda redan flere veckor förut och den 5 Februari samlade sig i teatersalongen en högtidsklädd menniskomassa, som med klappande hjerta afvaktade ridåns uppgång. Att här afgifva ett omdöme om huru Kungarne på Salamis återgåfvos är icke rätta stället, synnerligast som stycket blott en enda gång gått öfver scenen, men dock tror jag mig kunna påstå att publiken erhöll mera än den väntade. BSjelfva bearbetningen var gjord med mycken omsorg och skadade i allmänhet icke den naturliga följdriktigheten i stycket utom i slutscenen, hvilken var så stympad att den blef omotiverad. Man mäste blott stanna i häpnad när man -hör omtalas huru denna bearbetning egt rum. Bearbetaren skall nemligen dervid hafva begagnat sig af elt exemplar utaf Kungarne på Salamia, der han med rödkrita strukit det som borde utslemnas och stundom i korthet återgifvit det struknas innehåll i marginalen. Detta sätt att gå tillväga påminner något om censorn. Hvad äter det sceniska återgifvandet af Kungarne på Salamis beträffar, lemnade detta. naturligt vis mycket att önska, men det måste man erkänna att stycket var uppsatt med mycken omsorg såväl hvad beträffar dekorationer och kostymer, som inöfningen. Attpubliken äfven djupt abslogs af det storartåde i dötta stycke visades af den stämning, som hela aftonen herrskade i salongen. Efter styckets slut höjdes entusiastiska rop uppå Vårt laod, hvilken äfven slutligen upp speltes af orkestern. Jag nämnde att konstnärsgillet icke i år, såsom vanligt, firat Runebergs födelsedag. Deremot har gillet anordnat en storartad fest, som på samma dag skall firas öfver hela landet. Denna står i samband med ett jättelotteri,. hvaraf inkomsten skall tillfalla litteratörernas och artisternäs pensiofiskassa. Meningen är att sälja fyratioå femtiotusen lotter en hvar till en mark. Vinsterna skola Te TE LA Ana rn ST ngar rean rann ET sr ran nn an